Star Trek då som då och nu som nu
När jag hörde att det skulle komma en ny Star Trek så skakade jag lite på huvudet och skrattade lite medan jag pinsamt försökte förlöjliga tecknet ”Live Long and Prosper” som görs genom att hålla upp handen och få den att se ut som pingvinens i Batman.

Jag tänkte vidare på alla som har Star Trek som religion och skrattade lite till för mig själv. Sedan såg jag trailern och blev väldigt nyfiken på filmen och insåg att jag faktiskt inte sett en enda Star Trek. Trots att de som sett filmen proklamerade att man absolut inte behöver se de gamla för att uppskatta den nya så började jag beta av de 10(!) äldre Star Trek filmerna i serien som sträcker sig mellan 1979-2002.
Såklart inleddes det förstås med ”Star Trek – The Motion Picture”. En mycket seg historia på över 2 timmar som nästan gav mig avsmak ifrån att fortsätta serien. Handlingen har jag glömt av men den känns oviktig då ungefär 65-70 % utav filmen går ut på att vi
sa upp rymdskeppet U.S.S Enterprise och spela hög svulstig musik.
Nr 2 i serien hette ”Kahns hämnd” och var några snäpp bättre än sin föregångare. Här bjuds det på vassare effekter och mer karaktär fokus då Kapten Kirk (William Shatner) och Spock (Leonard Nimoy) med flera blir attackerade av en gammal fiende spelad av ”Fantasy Islands” Richardo Montalban som man också kan känna igen ifrån ”Den nakna pistolen”. Här var det action som dominerade samt ett oväntat och känsligt slut.

Nr 3 var en mycket glad överraskning då den hade ett rappt tempo och en schysst historia då gänget i Enterprise beger sig av till en konstgjord planet för att söka efter den försvunne Spock. Framförallt den sista halvtimmen bjuder på en skön fejd mellan Shatner och en rejält elak ”Klingon” ledare (En krigisk utomjordisk ras med konstiga skallar) spelad av Christopher Lloyd från ”Tillbaka till framtiden”.

Nr 4 var en ganska rolig historia där Kirk o C:O reste bakåt i tiden (närmare bestämt 1986) för att ta med sig ett par valar(!) till framtiden för att hindra en konstig sond som ger ifrån sig valljud att förstöra moder jord. Som ni läser så är historien inte den starka sidan här utan de roliga kulturkrockarna som möter gänget då de hamnar i dåtidens San Fransisco.

Efter 2 filmer (stora framgångar hos biopubliken) regisserade utav Spock himself (Nimoy) så kände sig Shatner manad att prova på regissörsjobbet. Resultatet blev ”The Final Frontier” en ruggigt misslyckad film där Star Trek gänget försöker lära Spock att sjunga ”Row, row, row your boat” samt övertalas av Spocks halvbror att resa för att leta efter gud…en dödsdömd historia med horribla specialeffekter och scener som innehåller väldigt många (för att citera den nya MTV Movie Awards kategorin) ”WTF moments”. De sista 20 minuterna är så skrattretande att ma
n grinar illa både länge och väl.

Nr 6 i serien. Shatner har knuffats av regi stolen och Nicholas Meyer som innehade sitsen under ”Kahns vrede” ä tillbaka och levererar den näst bästa av de 6 första filmerna där Kirk, Spock och Dr McCoy hamnar mitt i en komplott för att stoppa fredsförhandlingarna mellan Klingons och Federationen (där Enterprise tjänstgör). En tänkvärd och spännande Sci Fi thriller som känns uppfriskande och sätter punkt för de flesta av de äldre Star Trek besättningens framfart i filmserien. En värdig avslutning för dem…
MEEEN Kirk (Shatner) kunde inte hålla sig borta ifrån en till som blev ”Generations” där gänget ifrån den nya tv-serien ”Next Generation” (87-94) tog över serien. Storyn höll inte riktigt ihop men involverade en galen vetenskapsmans försök att förgöra en planet för att ta sig i en tidsrymd extas av något slag. I alla fall så kommer Picard (Patrick Stewart) och Kirk till undsättning och Kirk får göra ett sista modigtingripande.

Nr 8-10 innefattar enbart gänget ifrån ”Next Generation” och jag tänker inte gå djupare in på dem (inte för att jag gjort det med de gamla men ändå) eftersom den nya filmen berör den äldre besättningen. Det jag kan säga är att 8:an är den enda riktigt sevärda utav dessa, den heter ”First Contact”.
Den nya Star Trek fick strålande kritik och jag hade ganska höga förväntningar då jag satte mig i biomörkret. Jag blev inte besviken!
För det första så är den nya Star Trek en rejäl nytändning då den tar upp hur det gamla gänget träffades och varenda skådis lyser i in karaktär förutom Chris Pine som Kirk så även Karl Urban som den ständigt gnällande Dr McCoy, Zoe Saldana som Uhura, Anton Yelchin som ryssen Chekov (med den klassiska extrema brytningen), John Cho som Sulu samt Simon Pegg som den störtsköne mekanikern Scotty. Filmens starkaste prestation kommer dock ifrån ”Heroes” Zackary Quinto som Spock, han gör rollen totalt fläckfritt med all heder.
Filmens handling kan jag inte berätta för mycket om då jag är rädd att förstöra slutet men Leonard Nimoy (Spock i de äldre filmerna) dyker upp och har en viktig roll vilket kändes ganska skönt då jag trodde det skulle bli mer av en s.k. cameo (typ att han t.ex. skulle vinka lite i bakgrunden i slutet).
I vilket fall spelar Eric Bana en utomjordisk krigare kallad Nero som har för planer att upplösa jorden i sig själv med hjälp av ett konstigt rött ämne.
U.S.S Enterprise rycker ut för att hindra honom och stöter då på både det förflutna och framtiden i en salig mix. Effekterna är på total topp och likaså humorn som glimtar till lite då och då.
Säcken knyts ihop snyggt och en del oväntade saker inträffar under filmens gång. Med andra ord, jag tror att man uppskattar dessa småsaker och själva filmen till fullo ifall man sett de 6 första filmerna. Samtidigt så sa snubbe till höger om mig på bion att han tyckte den var grym utan att ha sett de äldre…så you never know!
Bio sommaren har bara börjat, Next up T4 Salvation.
Peace ´n take care

Jag tänkte vidare på alla som har Star Trek som religion och skrattade lite till för mig själv. Sedan såg jag trailern och blev väldigt nyfiken på filmen och insåg att jag faktiskt inte sett en enda Star Trek. Trots att de som sett filmen proklamerade att man absolut inte behöver se de gamla för att uppskatta den nya så började jag beta av de 10(!) äldre Star Trek filmerna i serien som sträcker sig mellan 1979-2002.
Såklart inleddes det förstås med ”Star Trek – The Motion Picture”. En mycket seg historia på över 2 timmar som nästan gav mig avsmak ifrån att fortsätta serien. Handlingen har jag glömt av men den känns oviktig då ungefär 65-70 % utav filmen går ut på att vi

Nr 2 i serien hette ”Kahns hämnd” och var några snäpp bättre än sin föregångare. Här bjuds det på vassare effekter och mer karaktär fokus då Kapten Kirk (William Shatner) och Spock (Leonard Nimoy) med flera blir attackerade av en gammal fiende spelad av ”Fantasy Islands” Richardo Montalban som man också kan känna igen ifrån ”Den nakna pistolen”. Här var det action som dominerade samt ett oväntat och känsligt slut.

Nr 3 var en mycket glad överraskning då den hade ett rappt tempo och en schysst historia då gänget i Enterprise beger sig av till en konstgjord planet för att söka efter den försvunne Spock. Framförallt den sista halvtimmen bjuder på en skön fejd mellan Shatner och en rejält elak ”Klingon” ledare (En krigisk utomjordisk ras med konstiga skallar) spelad av Christopher Lloyd från ”Tillbaka till framtiden”.

Nr 4 var en ganska rolig historia där Kirk o C:O reste bakåt i tiden (närmare bestämt 1986) för att ta med sig ett par valar(!) till framtiden för att hindra en konstig sond som ger ifrån sig valljud att förstöra moder jord. Som ni läser så är historien inte den starka sidan här utan de roliga kulturkrockarna som möter gänget då de hamnar i dåtidens San Fransisco.

Efter 2 filmer (stora framgångar hos biopubliken) regisserade utav Spock himself (Nimoy) så kände sig Shatner manad att prova på regissörsjobbet. Resultatet blev ”The Final Frontier” en ruggigt misslyckad film där Star Trek gänget försöker lära Spock att sjunga ”Row, row, row your boat” samt övertalas av Spocks halvbror att resa för att leta efter gud…en dödsdömd historia med horribla specialeffekter och scener som innehåller väldigt många (för att citera den nya MTV Movie Awards kategorin) ”WTF moments”. De sista 20 minuterna är så skrattretande att ma


Nr 6 i serien. Shatner har knuffats av regi stolen och Nicholas Meyer som innehade sitsen under ”Kahns vrede” ä tillbaka och levererar den näst bästa av de 6 första filmerna där Kirk, Spock och Dr McCoy hamnar mitt i en komplott för att stoppa fredsförhandlingarna mellan Klingons och Federationen (där Enterprise tjänstgör). En tänkvärd och spännande Sci Fi thriller som känns uppfriskande och sätter punkt för de flesta av de äldre Star Trek besättningens framfart i filmserien. En värdig avslutning för dem…


Nr 8-10 innefattar enbart gänget ifrån ”Next Generation” och jag tänker inte gå djupare in på dem (inte för att jag gjort det med de gamla men ändå) eftersom den nya filmen berör den äldre besättningen. Det jag kan säga är att 8:an är den enda riktigt sevärda utav dessa, den heter ”First Contact”.
Den nya Star Trek fick strålande kritik och jag hade ganska höga förväntningar då jag satte mig i biomörkret. Jag blev inte besviken!
För det första så är den nya Star Trek en rejäl nytändning då den tar upp hur det gamla gänget träffades och varenda skådis lyser i in karaktär förutom Chris Pine som Kirk så även Karl Urban som den ständigt gnällande Dr McCoy, Zoe Saldana som Uhura, Anton Yelchin som ryssen Chekov (med den klassiska extrema brytningen), John Cho som Sulu samt Simon Pegg som den störtsköne mekanikern Scotty. Filmens starkaste prestation kommer dock ifrån ”Heroes” Zackary Quinto som Spock, han gör rollen totalt fläckfritt med all heder.
Filmens handling kan jag inte berätta för mycket om då jag är rädd att förstöra slutet men Leonard Nimoy (Spock i de äldre filmerna) dyker upp och har en viktig roll vilket kändes ganska skönt då jag trodde det skulle bli mer av en s.k. cameo (typ att han t.ex. skulle vinka lite i bakgrunden i slutet).

I vilket fall spelar Eric Bana en utomjordisk krigare kallad Nero som har för planer att upplösa jorden i sig själv med hjälp av ett konstigt rött ämne.
U.S.S Enterprise rycker ut för att hindra honom och stöter då på både det förflutna och framtiden i en salig mix. Effekterna är på total topp och likaså humorn som glimtar till lite då och då.
Säcken knyts ihop snyggt och en del oväntade saker inträffar under filmens gång. Med andra ord, jag tror att man uppskattar dessa småsaker och själva filmen till fullo ifall man sett de 6 första filmerna. Samtidigt så sa snubbe till höger om mig på bion att han tyckte den var grym utan att ha sett de äldre…så you never know!
Bio sommaren har bara börjat, Next up T4 Salvation.
Peace ´n take care
Kommentarer
Postat av: Dennis
jag blir så grymt sugen på att bara ta ner hela star trek och kolla från start
Trackback