En Terminator utan Schwarzenegger
En Terminator utan Schwarzenegger? Det går ju inte! Eller? När jag sätter mig framför bioduken så 
är det med blandade känslor. En känsla är total upprymdhet över att äntligen få se en Terminator film på bio och för att det är EN TERMINATOR FILM!! FUCK YEAH!!
Samtidigt så var recensionerna ljumma i USA och ekonomiskt så är den ingen direkt succé. Schwarzenegger la ner skådespelet för bra länge sedan och det är ju honom som Terminator associeras med. Dessutom så dominerades snacket om filmen mest om Christian Bales psykbryt på Cinematografen Shane Hurlbut som numera finns överallt på nätet, riktigt obehaglig lyssning, inte kul…bara obehaglig.
Så som sagt, blandade känslor styrde när filmen började.
Tv-serien ”The Sarah Connor Chronicles” kommer jag här inte beröra p.g.a. dålig koll.
Den första Terminator filmen var en bra och häftig Sci Fi thriller med en Schwarzenegger som går fram stenhårt och levererar ett par odödliga repliker totalt känslokallt, maken till bra casting har väl sällan skådats igen.
Målet för Terminatorn är att döda John Connor, människornas ledare i framtidens kamp mot maskinerna efter domedagen 1997. Filmen utspelas innan John är påtänkt och Terminatorns order är att ha ihjäl kvinnan som kommer att föda honom, Sarah Connor. Till hennes undsättning kommer en soldat ifrån framtiden, Kyle Reese som kommer att ha en större inverkan på framtiden än vad han först tror.
Terminator nummer 2 är en av de bästa filmer som någonsin gjorts. Effekterna är överlägsna 1:an och då har jag inget direkt ont att säga om den filmen. Här har Robert Patrick antagonist rollen och han gör den minst lika bra som Schwarzenegger i första, lika ond om inte ondare är T-1000 som han kallas.
Schwarzenegger är samma modell som i första (T-800) men har här programmerats att skydda den han ville ha död på i första filmen, John Connor nu i yngre tonåren. Sarah Connor (Linda Hamilton) är här minst lika tuff som Terminatorn och en helvetisk (logisk) kontrast till film nummer 1.
Styrkan i filmen är dock relationen mellan den faktiskt charmige Schwarzenegger och lille John Connor (Edward Furlong) och hur deras relation utvecklas till ett nästan ”far och son” förhållande, rollen som ”Pappa” skiftas mellan dem.
Nr 3 i serien är lite utav en besvikelse då den mest är fjantig och framstår som en billig lättviktare om man jämför med de 2 föregångarna. Schwarzenegger återvänder för att undsätta John Connor ännu en gång. En kvinnlig Terminator, T-X (Kristiana Loken) är ute efter både John Connor (Nick Stahl) och hans respektive (Claire Danes).
Schwarzenegger går fullt ut på humor vilket känns påtvingat och onödigt eftersom den delen hade en klockren tajming i både 1:an och 2:an. Dessutom ser han lite ”gubbig ut”. Domedagen har här flyttats fram (den kan tydligen inte hindras vad som än händer) och slutet är väl en av få positiva saker trots att det skriker efter en uppföljare.
Och här är vi då 2009 och ”Terminator – Salvation” har premiär. Man sätter sig i bio stolen, alla filmerna finns i färskt minne och filmen börjar.
I Terminator 3:s fotspår (tidsmäsigt) börjar den 2003 med att en cancersjuk kvinna spelad av Helena Bonham Carter besöker en dödsdömd man i ett fängelse med ett förslag. Sedan flyttar filmen fram till 2018, några år efter domedagen och här händer det grejer!
Mycket verkstad och lite snack kan man kalla "Terminator – Salvation" för de följande 2 timmarna följer en action film med grymma effekter och väldigt många explosioner (”old school shit!!”) precis som de ska vara. ”Skynet” (det onda företag som bygger maskinerna) är i full fart med att utveckla T-800 eftersom människorna nu bemästrar den gamla modellen T-600.
Christian Bale gör en ganska nedtonad John Connor och det är sidohistorien med Kyle Reese (Anton Yelchin från Star Trek) och den mystiske mannen Markus Wright (Sam Worthington) samt en liten stum flicka kallad Star (Jadagrace) som är starkast på den djupare fronten.
Regissör McG har dock lite tufft att binda ihop alla trådar men jag kan tänka mig att de nästföljande filmerna är tänkta att sopa upp lite.
Det är actionscenerna som dominerar och det är absolut aldrig tråkigt. Det finns också en rad ”blinkningar” till de äldre filmerna som gör gott åt ett Terminator fan som jag själv.
"Terminator – Salvation" hamnar någonstans strax under 1:an. Den är absolut inte i 2:ans klass men slår T3 med hästlängder och Schwarzenegger saknas faktiskt inte så som jag trodde han skulle göra (men ser man T3 så är man faktiskt glad att han höll sig borta).
Det skall tilläggas att jag på de sista raderna inte varit helt ärlig…men jag låter er sköta resten och säger inte något mer än att jag blev positivt överraskad och hade jäkligt kul i biosalongen.
Ta de lugnt därute!
är det med blandade känslor. En känsla är total upprymdhet över att äntligen få se en Terminator film på bio och för att det är EN TERMINATOR FILM!! FUCK YEAH!!Samtidigt så var recensionerna ljumma i USA och ekonomiskt så är den ingen direkt succé. Schwarzenegger la ner skådespelet för bra länge sedan och det är ju honom som Terminator associeras med. Dessutom så dominerades snacket om filmen mest om Christian Bales psykbryt på Cinematografen Shane Hurlbut som numera finns överallt på nätet, riktigt obehaglig lyssning, inte kul…bara obehaglig.
Så som sagt, blandade känslor styrde när filmen började.
Tv-serien ”The Sarah Connor Chronicles” kommer jag här inte beröra p.g.a. dålig koll.
Den första Terminator filmen var en bra och häftig Sci Fi thriller med en Schwarzenegger som går fram stenhårt och levererar ett par odödliga repliker totalt känslokallt, maken till bra casting har väl sällan skådats igen.
Målet för Terminatorn är att döda John Connor, människornas ledare i framtidens kamp mot maskinerna efter domedagen 1997. Filmen utspelas innan John är påtänkt och Terminatorns order är att ha ihjäl kvinnan som kommer att föda honom, Sarah Connor. Till hennes undsättning kommer en soldat ifrån framtiden, Kyle Reese som kommer att ha en större inverkan på framtiden än vad han först tror.
Terminator nummer 2 är en av de bästa filmer som någonsin gjorts. Effekterna är överlägsna 1:an och då har jag inget direkt ont att säga om den filmen. Här har Robert Patrick antagonist rollen och han gör den minst lika bra som Schwarzenegger i första, lika ond om inte ondare är T-1000 som han kallas.
Schwarzenegger är samma modell som i första (T-800) men har här programmerats att skydda den han ville ha död på i första filmen, John Connor nu i yngre tonåren. Sarah Connor (Linda Hamilton) är här minst lika tuff som Terminatorn och en helvetisk (logisk) kontrast till film nummer 1.
Styrkan i filmen är dock relationen mellan den faktiskt charmige Schwarzenegger och lille John Connor (Edward Furlong) och hur deras relation utvecklas till ett nästan ”far och son” förhållande, rollen som ”Pappa” skiftas mellan dem.
Nr 3 i serien är lite utav en besvikelse då den mest är fjantig och framstår som en billig lättviktare om man jämför med de 2 föregångarna. Schwarzenegger återvänder för att undsätta John Connor ännu en gång. En kvinnlig Terminator, T-X (Kristiana Loken) är ute efter både John Connor (Nick Stahl) och hans respektive (Claire Danes).
Schwarzenegger går fullt ut på humor vilket känns påtvingat och onödigt eftersom den delen hade en klockren tajming i både 1:an och 2:an. Dessutom ser han lite ”gubbig ut”. Domedagen har här flyttats fram (den kan tydligen inte hindras vad som än händer) och slutet är väl en av få positiva saker trots att det skriker efter en uppföljare.
Och här är vi då 2009 och ”Terminator – Salvation” har premiär. Man sätter sig i bio stolen, alla filmerna finns i färskt minne och filmen börjar.
I Terminator 3:s fotspår (tidsmäsigt) börjar den 2003 med att en cancersjuk kvinna spelad av Helena Bonham Carter besöker en dödsdömd man i ett fängelse med ett förslag. Sedan flyttar filmen fram till 2018, några år efter domedagen och här händer det grejer!
Mycket verkstad och lite snack kan man kalla "Terminator – Salvation" för de följande 2 timmarna följer en action film med grymma effekter och väldigt många explosioner (”old school shit!!”) precis som de ska vara. ”Skynet” (det onda företag som bygger maskinerna) är i full fart med att utveckla T-800 eftersom människorna nu bemästrar den gamla modellen T-600.
Christian Bale gör en ganska nedtonad John Connor och det är sidohistorien med Kyle Reese (Anton Yelchin från Star Trek) och den mystiske mannen Markus Wright (Sam Worthington) samt en liten stum flicka kallad Star (Jadagrace) som är starkast på den djupare fronten.
Regissör McG har dock lite tufft att binda ihop alla trådar men jag kan tänka mig att de nästföljande filmerna är tänkta att sopa upp lite.
Det är actionscenerna som dominerar och det är absolut aldrig tråkigt. Det finns också en rad ”blinkningar” till de äldre filmerna som gör gott åt ett Terminator fan som jag själv.
"Terminator – Salvation" hamnar någonstans strax under 1:an. Den är absolut inte i 2:ans klass men slår T3 med hästlängder och Schwarzenegger saknas faktiskt inte så som jag trodde han skulle göra (men ser man T3 så är man faktiskt glad att han höll sig borta).
Det skall tilläggas att jag på de sista raderna inte varit helt ärlig…men jag låter er sköta resten och säger inte något mer än att jag blev positivt överraskad och hade jäkligt kul i biosalongen.
Ta de lugnt därute!
Star Trek då som då och nu som nu
När jag hörde att det skulle komma en ny Star Trek så skakade jag lite på huvudet och skrattade lite medan jag pinsamt försökte förlöjliga tecknet ”Live Long and Prosper” som görs genom att hålla upp handen och få den att se ut som pingvinens i Batman.
Jag tänkte vidare på alla som har Star Trek som religion och skrattade lite till för mig själv. Sedan såg jag trailern och blev väldigt nyfiken på filmen och insåg att jag faktiskt inte sett en enda Star Trek. Trots att de som sett filmen proklamerade att man absolut inte behöver se de gamla för att uppskatta den nya så började jag beta av de 10(!) äldre Star Trek filmerna i serien som sträcker sig mellan 1979-2002.
Såklart inleddes det förstås med ”Star Trek – The Motion Picture”. En mycket seg historia på över 2 timmar som nästan gav mig avsmak ifrån att fortsätta serien. Handlingen har jag glömt av men den känns oviktig då ungefär 65-70 % utav filmen går ut på att vi
sa upp rymdskeppet U.S.S Enterprise och spela hög svulstig musik.
Nr 2 i serien hette ”Kahns hämnd” och var några snäpp bättre än sin föregångare. Här bjuds det på vassare effekter och mer karaktär fokus då Kapten Kirk (William Shatner) och Spock (Leonard Nimoy) med flera blir attackerade av en gammal fiende spelad av ”Fantasy Islands” Richardo Montalban som man också kan känna igen ifrån ”Den nakna pistolen”. Här var det action som dominerade samt ett oväntat och känsligt slut.
Nr 3 var en mycket glad överraskning då den hade ett rappt tempo och en schysst historia då gänget i Enterprise beger sig av till en konstgjord planet för att söka efter den försvunne Spock. Framförallt den sista halvtimmen bjuder på en skön fejd mellan Shatner och en rejält elak ”Klingon” ledare (En krigisk utomjordisk ras med konstiga skallar) spelad av Christopher Lloyd från ”Tillbaka till framtiden”.
Nr 4 var en ganska rolig historia där Kirk o C:O reste bakåt i tiden (närmare bestämt 1986) för att ta med sig ett par valar(!) till framtiden för att hindra en konstig sond som ger ifrån sig valljud att förstöra moder jord. Som ni läser så är historien inte den starka sidan här utan de roliga kulturkrockarna som möter gänget då de hamnar i dåtidens San Fransisco.
Efter 2 filmer (stora framgångar hos biopubliken) regisserade utav Spock himself (Nimoy) så kände sig Shatner manad att prova på regissörsjobbet. Resultatet blev ”The Final Frontier” en ruggigt misslyckad film där Star Trek gänget försöker lära Spock att sjunga ”Row, row, row your boat” samt övertalas av Spocks halvbror att resa för att leta efter gud…en dödsdömd historia med horribla specialeffekter och scener som innehåller väldigt många (för att citera den nya MTV Movie Awards kategorin) ”WTF moments”. De sista 20 minuterna är så skrattretande att ma
n grinar illa både länge och väl.
Nr 6 i serien. Shatner har knuffats av regi stolen och Nicholas Meyer som innehade sitsen under ”Kahns vrede” ä tillbaka och levererar den näst bästa av de 6 första filmerna där Kirk, Spock och Dr McCoy hamnar mitt i en komplott för att stoppa fredsförhandlingarna mellan Klingons och Federationen (där Enterprise tjänstgör). En tänkvärd och spännande Sci Fi thriller som känns uppfriskande och sätter punkt för de flesta av de äldre Star Trek besättningens framfart i filmserien. En värdig avslutning för dem…
MEEEN Kirk (Shatner) kunde inte hålla sig borta ifrån en till som blev ”Generations” där gänget ifrån den nya tv-serien ”Next Generation” (87-94) tog över serien. Storyn höll inte riktigt ihop men involverade en galen vetenskapsmans försök att förgöra en planet för att ta sig i en tidsrymd extas av något slag. I alla fall så kommer Picard (Patrick Stewart) och Kirk till undsättning och Kirk får göra ett sista modigtingripande.
Nr 8-10 innefattar enbart gänget ifrån ”Next Generation” och jag tänker inte gå djupare in på dem (inte för att jag gjort det med de gamla men ändå) eftersom den nya filmen berör den äldre besättningen. Det jag kan säga är att 8:an är den enda riktigt sevärda utav dessa, den heter ”First Contact”.
Den nya Star Trek fick strålande kritik och jag hade ganska höga förväntningar då jag satte mig i biomörkret. Jag blev inte besviken!
För det första så är den nya Star Trek en rejäl nytändning då den tar upp hur det gamla gänget träffades och varenda skådis lyser i in karaktär förutom Chris Pine som Kirk så även Karl Urban som den ständigt gnällande Dr McCoy, Zoe Saldana som Uhura, Anton Yelchin som ryssen Chekov (med den klassiska extrema brytningen), John Cho som Sulu samt Simon Pegg som den störtsköne mekanikern Scotty. Filmens starkaste prestation kommer dock ifrån ”Heroes” Zackary Quinto som Spock, han gör rollen totalt fläckfritt med all heder.
Filmens handling kan jag inte berätta för mycket om då jag är rädd att förstöra slutet men Leonard Nimoy (Spock i de äldre filmerna) dyker upp och har en viktig roll vilket kändes ganska skönt då jag trodde det skulle bli mer av en s.k. cameo (typ att han t.ex. skulle vinka lite i bakgrunden i slutet).
I vilket fall spelar Eric Bana en utomjordisk krigare kallad Nero som har för planer att upplösa jorden i sig själv med hjälp av ett konstigt rött ämne.
U.S.S Enterprise rycker ut för att hindra honom och stöter då på både det förflutna och framtiden i en salig mix. Effekterna är på total topp och likaså humorn som glimtar till lite då och då.
Säcken knyts ihop snyggt och en del oväntade saker inträffar under filmens gång. Med andra ord, jag tror att man uppskattar dessa småsaker och själva filmen till fullo ifall man sett de 6 första filmerna. Samtidigt så sa snubbe till höger om mig på bion att han tyckte den var grym utan att ha sett de äldre…så you never know!
Bio sommaren har bara börjat, Next up T4 Salvation.
Peace ´n take care
Jag tänkte vidare på alla som har Star Trek som religion och skrattade lite till för mig själv. Sedan såg jag trailern och blev väldigt nyfiken på filmen och insåg att jag faktiskt inte sett en enda Star Trek. Trots att de som sett filmen proklamerade att man absolut inte behöver se de gamla för att uppskatta den nya så började jag beta av de 10(!) äldre Star Trek filmerna i serien som sträcker sig mellan 1979-2002.
Såklart inleddes det förstås med ”Star Trek – The Motion Picture”. En mycket seg historia på över 2 timmar som nästan gav mig avsmak ifrån att fortsätta serien. Handlingen har jag glömt av men den känns oviktig då ungefär 65-70 % utav filmen går ut på att vi
sa upp rymdskeppet U.S.S Enterprise och spela hög svulstig musik. Nr 2 i serien hette ”Kahns hämnd” och var några snäpp bättre än sin föregångare. Här bjuds det på vassare effekter och mer karaktär fokus då Kapten Kirk (William Shatner) och Spock (Leonard Nimoy) med flera blir attackerade av en gammal fiende spelad av ”Fantasy Islands” Richardo Montalban som man också kan känna igen ifrån ”Den nakna pistolen”. Här var det action som dominerade samt ett oväntat och känsligt slut.
Nr 3 var en mycket glad överraskning då den hade ett rappt tempo och en schysst historia då gänget i Enterprise beger sig av till en konstgjord planet för att söka efter den försvunne Spock. Framförallt den sista halvtimmen bjuder på en skön fejd mellan Shatner och en rejält elak ”Klingon” ledare (En krigisk utomjordisk ras med konstiga skallar) spelad av Christopher Lloyd från ”Tillbaka till framtiden”.
Nr 4 var en ganska rolig historia där Kirk o C:O reste bakåt i tiden (närmare bestämt 1986) för att ta med sig ett par valar(!) till framtiden för att hindra en konstig sond som ger ifrån sig valljud att förstöra moder jord. Som ni läser så är historien inte den starka sidan här utan de roliga kulturkrockarna som möter gänget då de hamnar i dåtidens San Fransisco.
Efter 2 filmer (stora framgångar hos biopubliken) regisserade utav Spock himself (Nimoy) så kände sig Shatner manad att prova på regissörsjobbet. Resultatet blev ”The Final Frontier” en ruggigt misslyckad film där Star Trek gänget försöker lära Spock att sjunga ”Row, row, row your boat” samt övertalas av Spocks halvbror att resa för att leta efter gud…en dödsdömd historia med horribla specialeffekter och scener som innehåller väldigt många (för att citera den nya MTV Movie Awards kategorin) ”WTF moments”. De sista 20 minuterna är så skrattretande att ma
n grinar illa både länge och väl.Nr 6 i serien. Shatner har knuffats av regi stolen och Nicholas Meyer som innehade sitsen under ”Kahns vrede” ä tillbaka och levererar den näst bästa av de 6 första filmerna där Kirk, Spock och Dr McCoy hamnar mitt i en komplott för att stoppa fredsförhandlingarna mellan Klingons och Federationen (där Enterprise tjänstgör). En tänkvärd och spännande Sci Fi thriller som känns uppfriskande och sätter punkt för de flesta av de äldre Star Trek besättningens framfart i filmserien. En värdig avslutning för dem…
Nr 8-10 innefattar enbart gänget ifrån ”Next Generation” och jag tänker inte gå djupare in på dem (inte för att jag gjort det med de gamla men ändå) eftersom den nya filmen berör den äldre besättningen. Det jag kan säga är att 8:an är den enda riktigt sevärda utav dessa, den heter ”First Contact”.
Den nya Star Trek fick strålande kritik och jag hade ganska höga förväntningar då jag satte mig i biomörkret. Jag blev inte besviken!
För det första så är den nya Star Trek en rejäl nytändning då den tar upp hur det gamla gänget träffades och varenda skådis lyser i in karaktär förutom Chris Pine som Kirk så även Karl Urban som den ständigt gnällande Dr McCoy, Zoe Saldana som Uhura, Anton Yelchin som ryssen Chekov (med den klassiska extrema brytningen), John Cho som Sulu samt Simon Pegg som den störtsköne mekanikern Scotty. Filmens starkaste prestation kommer dock ifrån ”Heroes” Zackary Quinto som Spock, han gör rollen totalt fläckfritt med all heder.
Filmens handling kan jag inte berätta för mycket om då jag är rädd att förstöra slutet men Leonard Nimoy (Spock i de äldre filmerna) dyker upp och har en viktig roll vilket kändes ganska skönt då jag trodde det skulle bli mer av en s.k. cameo (typ att han t.ex. skulle vinka lite i bakgrunden i slutet).
I vilket fall spelar Eric Bana en utomjordisk krigare kallad Nero som har för planer att upplösa jorden i sig själv med hjälp av ett konstigt rött ämne.
U.S.S Enterprise rycker ut för att hindra honom och stöter då på både det förflutna och framtiden i en salig mix. Effekterna är på total topp och likaså humorn som glimtar till lite då och då.
Säcken knyts ihop snyggt och en del oväntade saker inträffar under filmens gång. Med andra ord, jag tror att man uppskattar dessa småsaker och själva filmen till fullo ifall man sett de 6 första filmerna. Samtidigt så sa snubbe till höger om mig på bion att han tyckte den var grym utan att ha sett de äldre…så you never know!
Bio sommaren har bara börjat, Next up T4 Salvation.
Peace ´n take care
Från "Thumbs up or down" till "See it, Skip it or Rent it"
Kritiker är i mångt och mycket överskattade. "Smaken är som Röven, Klöööven" brukar det heta och det är våra olika smaker och åsikter som gör oss till de unika individer vi är. Att jag älskar att läsa och höra filmrecensioner är mer för att jämföra och få tips samt hålla mig någorlunda uppdaterad om branschen. Det är dock ont om intressanta och roliga filmkritiker (Orvar Säfström i filmkrönikan åsido) men för ungefär 1 år sedan hittade jag ett program som jag nu brukar följa och dessutom gå tillbaka flera år (så långt det går) för att se de äldre recensionerna som varit.
Jag vet igentligen inte hur jag halkade in på just Gene Siskel och Roger Eberts filmrecensions program men det var via youtube iallafall som senare ledde till hemsidan atthemovies.com.
"Siskel & Ebert" hette iallfall programmet då det begav sig. 1986 startade det på allvar och här fick man se lite klipp och därefter munhöggs de två journalisterna om den för att sedan ge ut betyg som blev antingen tummen upp eller tummen ner. En del gånger var de så oense att konversationerna urartade i ren hätsk debatt när dessa två herrar försökte övertyga varandra om att just den hade rätt, vilket båda jämt förståss hade enligt dem själva.
Gene Siskel och Roger Ebert
Programmet var populärt och fick (förståss) en svensk efterapning i form av "Sundgren & Wiklund" som dock inte höll särskilt länge.
Siskel & Ebert höll ihop länge och väl ända fram till Siskels bortgång i en hjärntumör 1999 och efter detta leddes programmet utav Ebert tillsmmans med en rad "gäst kritiker". 2000 blev det dock klart att en av dessa, Richard Roeper fick en fast tjänst vid Eberts sida och programmet bytte namn till "Ebert and Roeper". Eberts ständiga hälsoproblem ledde dock till att gästkritikerna kom tillbaka fast nu vid Roepers sida runt 2006.
Roger Ebert och Richard Roeper
Sensommaren 2008 bestämde sig producenterna för att en förnyelse behövdes och både Ebert och Roeper fick ge plats åt Ben Lyons och Ben Mankiewicz som i skrivande stund är programledare. Dessa två är inte alls lika underhållande (Mankiewicz klagar mest hela tiden) men programmet är fortfarande klart sevärt. Istället för "tummen upp/ner" så är betygsskalorna ersatta med "Se den, skipp den, eller hyr den" vilket är lite fyndigt.
Hur som helst, vilka kritiker det än varit under programmet så är det ingen tvekan om att de alla gillar film och har sina åsikter. De ser ut som de har väääldigt roligt åt och med varandra.
Ben Mankiewicz och Ben Lyons
Det absolut roligaste är dock att gå tillbaka och se gamla recensioner under Siskel, Ebert eller Roeper tiden. Här kan man verkligen jämföra med sina egna åsikter och uppröras av hur fel de har eller hur rätt de haft. Dessutom skrattar man gott då man är särskilt inbiten i detta intresse.
Personliga favorit recensioner:
"Silent Night Deadly Night" då Siskel riktar sig mot kameran och skäller ut alla som varit inblandade i filmproduktionen (via namn!) inte en utan två gånger.
"Leonard part 6" där Ebert tappar humöret p.g.a Coca Colas produktplacering i filmen.
"Hajen 4" där Ebert & Siskel börjar diskuttera logiken i att hajen simmar till Bahamas för att hämnas på de föregående hajarna.
"Poltergeist 3", Ebert förlöjligar manuset som innehåller ett och annat "Carol Anne".
"Van Helsing" där Roeper ger en klockren reaktion till Eberts positiva recension av filmen.
"Never Back Down" som Roeper rekomenderar med glimten i ögat.
"Anaconda" där jag blev helt förstummad då både Siskel & Ebert höjde denna skräprulle till skyarna och dessutom föreslog att Jon Voight skulle nomineras till en birolls Oscar.
"När Lammen tystnar" som Siskel sågar och som sedan vinner de 5 tyngsta Oscar statyetterna.
"Gladiator" som Ebert halvt om halvt sågar och kallar "billig och dåligt gjord".
"Catwomen", Roeper gör en helt klockren sågning och passar sedan över ordet till Ebert som tar till orda: "3 good things about this movie, Halle Berrys face, Halle Berrys body, Halle Berrys costume. Those are first rate. Everything else in this movie are unbelievable bad!!".
"The Hottie and The Nottie" där Roeper jämför Paris Hiltons ansikte med en porrstjärnas efter en lång helg.
"The Wicker Man", Roeper går hårt åt Nick Cages flopp.
Bl.a.
Det finns hur många som helst och detta är bara ett urval av vad jag kommer på för tillfället.
Förståss finns det också många hyllningar som t.ex. Siskels fin fina recension utav "Schindlers list".
Ni som tycker om film lite för mycket för ert eget bästa rekomenderar jag inte sidan för det kommer bara att bli värre för er då men detta är ju förståss bara min åsikt och som Clint Eastwood sa: "Åsikter är som rövhål, alla har en".
Ha de gött
Jag vet igentligen inte hur jag halkade in på just Gene Siskel och Roger Eberts filmrecensions program men det var via youtube iallafall som senare ledde till hemsidan atthemovies.com.
"Siskel & Ebert" hette iallfall programmet då det begav sig. 1986 startade det på allvar och här fick man se lite klipp och därefter munhöggs de två journalisterna om den för att sedan ge ut betyg som blev antingen tummen upp eller tummen ner. En del gånger var de så oense att konversationerna urartade i ren hätsk debatt när dessa två herrar försökte övertyga varandra om att just den hade rätt, vilket båda jämt förståss hade enligt dem själva.
Gene Siskel och Roger Ebert
Programmet var populärt och fick (förståss) en svensk efterapning i form av "Sundgren & Wiklund" som dock inte höll särskilt länge.
Siskel & Ebert höll ihop länge och väl ända fram till Siskels bortgång i en hjärntumör 1999 och efter detta leddes programmet utav Ebert tillsmmans med en rad "gäst kritiker". 2000 blev det dock klart att en av dessa, Richard Roeper fick en fast tjänst vid Eberts sida och programmet bytte namn till "Ebert and Roeper". Eberts ständiga hälsoproblem ledde dock till att gästkritikerna kom tillbaka fast nu vid Roepers sida runt 2006.
Roger Ebert och Richard Roeper
Sensommaren 2008 bestämde sig producenterna för att en förnyelse behövdes och både Ebert och Roeper fick ge plats åt Ben Lyons och Ben Mankiewicz som i skrivande stund är programledare. Dessa två är inte alls lika underhållande (Mankiewicz klagar mest hela tiden) men programmet är fortfarande klart sevärt. Istället för "tummen upp/ner" så är betygsskalorna ersatta med "Se den, skipp den, eller hyr den" vilket är lite fyndigt.
Hur som helst, vilka kritiker det än varit under programmet så är det ingen tvekan om att de alla gillar film och har sina åsikter. De ser ut som de har väääldigt roligt åt och med varandra.
Ben Mankiewicz och Ben Lyons
Det absolut roligaste är dock att gå tillbaka och se gamla recensioner under Siskel, Ebert eller Roeper tiden. Här kan man verkligen jämföra med sina egna åsikter och uppröras av hur fel de har eller hur rätt de haft. Dessutom skrattar man gott då man är särskilt inbiten i detta intresse.
Personliga favorit recensioner:
"Silent Night Deadly Night" då Siskel riktar sig mot kameran och skäller ut alla som varit inblandade i filmproduktionen (via namn!) inte en utan två gånger.
"Leonard part 6" där Ebert tappar humöret p.g.a Coca Colas produktplacering i filmen.
"Hajen 4" där Ebert & Siskel börjar diskuttera logiken i att hajen simmar till Bahamas för att hämnas på de föregående hajarna.
"Poltergeist 3", Ebert förlöjligar manuset som innehåller ett och annat "Carol Anne".
"Van Helsing" där Roeper ger en klockren reaktion till Eberts positiva recension av filmen.
"Never Back Down" som Roeper rekomenderar med glimten i ögat.
"Anaconda" där jag blev helt förstummad då både Siskel & Ebert höjde denna skräprulle till skyarna och dessutom föreslog att Jon Voight skulle nomineras till en birolls Oscar.
"När Lammen tystnar" som Siskel sågar och som sedan vinner de 5 tyngsta Oscar statyetterna.
"Gladiator" som Ebert halvt om halvt sågar och kallar "billig och dåligt gjord".
"Catwomen", Roeper gör en helt klockren sågning och passar sedan över ordet till Ebert som tar till orda: "3 good things about this movie, Halle Berrys face, Halle Berrys body, Halle Berrys costume. Those are first rate. Everything else in this movie are unbelievable bad!!".
"The Hottie and The Nottie" där Roeper jämför Paris Hiltons ansikte med en porrstjärnas efter en lång helg.
"The Wicker Man", Roeper går hårt åt Nick Cages flopp.
Bl.a.
Det finns hur många som helst och detta är bara ett urval av vad jag kommer på för tillfället.
Förståss finns det också många hyllningar som t.ex. Siskels fin fina recension utav "Schindlers list".
Ni som tycker om film lite för mycket för ert eget bästa rekomenderar jag inte sidan för det kommer bara att bli värre för er då men detta är ju förståss bara min åsikt och som Clint Eastwood sa: "Åsikter är som rövhål, alla har en".
Ha de gött
Proccesen att se och förstå "Processen"
Har inte skrivit på ett tag då jag helt enkelt saknat inspration värd att förmedla (som att något av det jag skrivit hittills skulle vara värt, hahaha).
Har dessutom haft lite tentor och mycket läsning samt extrajobb på biografen i Gävle som tagit tid men nu är jag tillbaka med ett helt nytt och meningslöst inlägg.
Litteratur kursen på högskolan går sin gång och böcker som man aldrig skulle läst (men tydligen ska ha läst innan man trillar av pinnen) om det inte vore för kursen averkas även dessa på löpande band.
Nu senast tog vi oss ann "Processen" av Franz Kafka.
K. heter huvudpersonen i berättelsen som jobbar på bank och lever ett vad man förstår ganska händelsefattigt liv tills han en dag får besök utav två vaktare utsända av en speciell domstol. K. är nu häktad men fri att gå som han vill. Orsaken till häktningen vet varken han eller vi som läser. Detta är början på en surrealistisk färd in i ett knasigt rättsväsende där det vi tror inte stämmer och där de små detaljerna i vår läsning vittnar om en process som kanske inte är av ett helt vanligt slag.
"Processen" är en roman som Kafka skrev runt första världskrigets utbrott men den utgavs inte förrän Kafkas död ungefär 10 år senare eftersom den mycket självkritiske Kafka ville se allt han skrivit förstört efter hans död.
Hela boken är full av skumma inslag och karaktärer som inte verkar stämma logiskt någonstans. Rättsalar dyker upp längst upp i ett fattigt bostadskvarter, domstolsböcker som bara innehåller porr, kvinnor som faller som börsen 1929 för K och mystiska korridorer återkommer där de absolut inte borde vara möjliga. K:s resa känns som en evig mardröm. Vad ville Kafka säga med boken?
Efter min läsning sökte jag upp Orson Welles filmatisering utav boken från 1962 och började titta (mot lärarens vilja). Filmen var otroligt trogen boken förutom slutet samt en del sexuella utsvävningar och var en mycket positiv upplevelse. Det klara budskapet skulle jag kunna koppla till byråkratins orättvisor i en korrumperad maktstat samt nazismens förföljelse och sedan Stalins mardrömsvälde där oskyldiga personer bara kunde anklagas och försvinna. Den ensamme protagonisten är här hjälplös mot dessa orättvisor trots att han kämpar emot.
När vi sedan hoppade in i boken under seminariet kom en helt annan sida fram som jag inte hade tänkt på en sekund. Kanske berodde det på snabb och slarvig läsning eller kanske är mitt sinne för detaljer och exstensiella frågor inte mitt sjätte sinne.
Nu gällde det inget som helst byråkratiskt utan om en personlig skuld som huvudpersonen K. inte förstår och som elementen i boken försöker få honom att förstå. Även fast K. aldrig lyckas med detta så förstod jag efter seminariet det som Kafka kan ha menat med denna berättelse. Många av detaljerna som man inte anser så viktiga i historien vittnar på att K. är ett egoistiskt ungkarlssvin som man egentligen inte skall känna sympati för och han använder sin högdragna retoriska färdighet för att få domstolen och läsarna på sin sida. På detta vis framstår han som ett offer och allt annat är korumperat. Detta är hans skuld som han själv inte inser och som han tror sig kunna gå runt. Han proklamerar argsint emot sin process med argumentet att "han inte gjort något ont"....men har han gjort något gott? Processen kanske inte är av rättslig art utan själslig?
I filmen så tror jag faktiskt att min första tolkning var den som var meningen, i vilket fall existerar inte samma negativa känsla över K. i filmen som det i efterhand gör i boken.
Det var längesedan jag fick en sådan total vändning i förståelse utav en bok kontra filmen som är baserad på boken. Boken är faktiskt såpass tänkvärd (och ifall man vill tolka ännu mer väldigt före sin tid) att jag rekomenderar den starkt trots att det märks på vissa ställen att den är ofullständig (Kafka skrev aldrig riktigt klart vissa kapitel eftersom han ej räknade med en utgivning).
Filmen är som sagt också sevärd trots att samma tema inte riktigt kommer fram och tankegångarna blir annorlunda. Sympatin för K. finns med andra ord här vilket känns som filmens mening och Welles avsikt (förmodligen iallafall).
Filmen heter "Le procès" och med Anthony "Psycho" Perkins och Orson Wells själv i rollerna.
Det finns också en nyinspelning ifrån 1993 med Anthony Hopkins och Kyle MacLachlan.
Har dessutom haft lite tentor och mycket läsning samt extrajobb på biografen i Gävle som tagit tid men nu är jag tillbaka med ett helt nytt och meningslöst inlägg.
Litteratur kursen på högskolan går sin gång och böcker som man aldrig skulle läst (men tydligen ska ha läst innan man trillar av pinnen) om det inte vore för kursen averkas även dessa på löpande band.
Nu senast tog vi oss ann "Processen" av Franz Kafka.
K. heter huvudpersonen i berättelsen som jobbar på bank och lever ett vad man förstår ganska händelsefattigt liv tills han en dag får besök utav två vaktare utsända av en speciell domstol. K. är nu häktad men fri att gå som han vill. Orsaken till häktningen vet varken han eller vi som läser. Detta är början på en surrealistisk färd in i ett knasigt rättsväsende där det vi tror inte stämmer och där de små detaljerna i vår läsning vittnar om en process som kanske inte är av ett helt vanligt slag.
"Processen" är en roman som Kafka skrev runt första världskrigets utbrott men den utgavs inte förrän Kafkas död ungefär 10 år senare eftersom den mycket självkritiske Kafka ville se allt han skrivit förstört efter hans död.
Hela boken är full av skumma inslag och karaktärer som inte verkar stämma logiskt någonstans. Rättsalar dyker upp längst upp i ett fattigt bostadskvarter, domstolsböcker som bara innehåller porr, kvinnor som faller som börsen 1929 för K och mystiska korridorer återkommer där de absolut inte borde vara möjliga. K:s resa känns som en evig mardröm. Vad ville Kafka säga med boken?
Efter min läsning sökte jag upp Orson Welles filmatisering utav boken från 1962 och började titta (mot lärarens vilja). Filmen var otroligt trogen boken förutom slutet samt en del sexuella utsvävningar och var en mycket positiv upplevelse. Det klara budskapet skulle jag kunna koppla till byråkratins orättvisor i en korrumperad maktstat samt nazismens förföljelse och sedan Stalins mardrömsvälde där oskyldiga personer bara kunde anklagas och försvinna. Den ensamme protagonisten är här hjälplös mot dessa orättvisor trots att han kämpar emot.
När vi sedan hoppade in i boken under seminariet kom en helt annan sida fram som jag inte hade tänkt på en sekund. Kanske berodde det på snabb och slarvig läsning eller kanske är mitt sinne för detaljer och exstensiella frågor inte mitt sjätte sinne.
Nu gällde det inget som helst byråkratiskt utan om en personlig skuld som huvudpersonen K. inte förstår och som elementen i boken försöker få honom att förstå. Även fast K. aldrig lyckas med detta så förstod jag efter seminariet det som Kafka kan ha menat med denna berättelse. Många av detaljerna som man inte anser så viktiga i historien vittnar på att K. är ett egoistiskt ungkarlssvin som man egentligen inte skall känna sympati för och han använder sin högdragna retoriska färdighet för att få domstolen och läsarna på sin sida. På detta vis framstår han som ett offer och allt annat är korumperat. Detta är hans skuld som han själv inte inser och som han tror sig kunna gå runt. Han proklamerar argsint emot sin process med argumentet att "han inte gjort något ont"....men har han gjort något gott? Processen kanske inte är av rättslig art utan själslig?
I filmen så tror jag faktiskt att min första tolkning var den som var meningen, i vilket fall existerar inte samma negativa känsla över K. i filmen som det i efterhand gör i boken.
Det var längesedan jag fick en sådan total vändning i förståelse utav en bok kontra filmen som är baserad på boken. Boken är faktiskt såpass tänkvärd (och ifall man vill tolka ännu mer väldigt före sin tid) att jag rekomenderar den starkt trots att det märks på vissa ställen att den är ofullständig (Kafka skrev aldrig riktigt klart vissa kapitel eftersom han ej räknade med en utgivning).
Filmen är som sagt också sevärd trots att samma tema inte riktigt kommer fram och tankegångarna blir annorlunda. Sympatin för K. finns med andra ord här vilket känns som filmens mening och Welles avsikt (förmodligen iallafall).
Filmen heter "Le procès" och med Anthony "Psycho" Perkins och Orson Wells själv i rollerna.
Det finns också en nyinspelning ifrån 1993 med Anthony Hopkins och Kyle MacLachlan.
Lite kort om "Revolutionary Road"
För några veckor sedan såg jag filmen "Revolutionary Road". Detta är en mycket obehaglig film med fullständigt utsökt skådespel och en viktig frågeställning om hur man lever livet och hur man vill ha det.
Leonardo DiCaprio & Kate Winslet spelar båda ganska själviska och skadade själar som inte passar in i den "Amerikanska drömmen", och vilka gör det så säg?
I vilket fall så såg jag för ett tag sedan att filmen gick på barnvagnsbio. Jag vet inte riktigt vad jag skall tycka om det med tanke på filmens utveckling, stegrande konflikt och framförallt klimax.
Det enda som skulle tala för att denna film visas som barnvgnsbio är det lugna tempot men av ämnet att dömma så är det nästan lite bisarrt.
För att förstå min tanke krävs att ni ser filmen. Sedan kan ni själva fundera över det jag skrivit och skapa era egna åsikter.
Jag rekomenderar filmen, men absolut inte som barnvagnsbio.
Stay Safe
Leonardo DiCaprio & Kate Winslet spelar båda ganska själviska och skadade själar som inte passar in i den "Amerikanska drömmen", och vilka gör det så säg?
I vilket fall så såg jag för ett tag sedan att filmen gick på barnvagnsbio. Jag vet inte riktigt vad jag skall tycka om det med tanke på filmens utveckling, stegrande konflikt och framförallt klimax.
Det enda som skulle tala för att denna film visas som barnvgnsbio är det lugna tempot men av ämnet att dömma så är det nästan lite bisarrt.
För att förstå min tanke krävs att ni ser filmen. Sedan kan ni själva fundera över det jag skrivit och skapa era egna åsikter.
Jag rekomenderar filmen, men absolut inte som barnvagnsbio.
Stay Safe
Och vinnarna är...del 2
Så!!!
Efter många om och men så har jag tillslut sett Oscarsgalan. Det fick bli i efterhand istället för "Live" denna gång då jag aldrig hade kunnat ta mig igenom det arbetspass jag hade på måndagen efteråt ifall jag suttit och sett galan.
Måste börja med att skriva följande: Detta var en av de absolut mest underhållande Oscarsgalor av dem jag sett. Hugh Jackman var klockren värd med "roliga" skämt och öppningsnummret i bl.a. Wellpapp och aluminiumfolie var störtbra. Ben Stiller gjorde en bejublad sketch under en prisutdelning, där han gjorde en helt perfekt och tokrolig imitation av Joaquin Phoenixs (i solbrillor och jätteskägg) besök hos David Letterman för några veckor sedan. Seth Rogen och James Franco gjorde även dem en kul sketch då de presenterade olika filmklipp från årets filmer iförda sina roller ifrån "Pineapple express".
Hugh Jackman Seth Rogen & James Franco Joaquin "The Rapper" Phoenix
Galan gick i mycket rask takt och de långa tråkiga talen slapp vi. Nytt för iår var, förutom att många av de tekniska priserna och rekvisitan presenterades allihopa med extremt kort mellanrum var att prisen för skådespelare delades ut och presenterades av 5 gamla vinnare av priset genom tiderna. Dessutom sjöngs de nominerade sångerna ihop som ett medley (var var Springsteen!!)och orginalmusiken likaså.
Över till priserna för att göra en 3 timmars historia kort.
"Slumdog Millionere", filmen som tagit världen med storm gjorde succé även på Ocarsgalan och tog hem 8 av sina 10 nomineringar (som mest kunde den dock få 9 utav 10 eftersom den hade 2 sånger i kategorin bästa sång där Springsteens "The Wrestler" borde varit).
Denna underbara historien om den outbildade grabben ifrån Bombays slumkvarter som får chansen att ställa upp i "Vem vill bli miljonär?" och använder chansen till andra syften än pengarna är klart värd priserna men det var väldigt svårt iår, väääldigt svårt.
Bästa film blev den och bland andra tunga priser tog den musik och sång samt manus (efter förlaga) och regi (Danny Boyle).
"Benjamin Buttons otroliga liv" som hade mest nomineringar (13 st) fick nöja sig med 3 priser och det blev i teknik, smink och rekvisita området.
"The Dark Knight" tog hem 2 av sina 10 nomineringar, den mest väntade av dessa var Heath Ledgers birolls statyett för gestaltningen av Jokern. Den bortgångne Ledgers familj tog emot priset.
Penelope Cruz vann bästa kvinnliga biroll för sitt porträtt utav en instabil spansk konstnärinna i "Vicky Cristina Barcelona". Cruz var ljuspunkten i denna film som inte tillförde mig något speciellt alls.
Bästa animerade film blev "WALL-E" som väntat och bästa dokumentär blev "Man on Wire" där pristagaren, (och huvudrollen i dokumentären) fransmannen Philippe Petit spexade genom att balansera Oscar statyetten på hakan i många sekunder.
Bästa utländska film på Golden Globe galan "Waltz With Bashir" fick se sig besegrad utav den japanska filmen "Departures".
Femfaldigt nominerade "Doubt" blev utan priser trots 4 nominerade skådisar och ett bra manus, men filmen passade kanske bättre på scen än på vita duken.
Gus Van Sants "Milk" hade 8 nomineringar och fick 2 av dessa. Manus och manliga huvudroll i Sean Penn som därmed snuvade min favorit Mickey Rourke totalt.
Kvinnliga huvudroll blev (som tok-väntat) Kate Winslet och det var väl på tiden. Med tanke på hennes prestationer i både "Revolutionary Road" och "The Reader" förra året så förstärks känslan av att detta pris inte kom som en direkt shock. Bästa kvinnliga huvudroll var just "The Reader"s enda Oscar av sina 5 nomineringar.
"Frost/Nixon" var den sista av de stora filmerna och hade 5 nomineringar. Tyvärr blev den utan men det var som sagt mycket tuff konkurrens. Det skall dock uppmärksammas att "Frost/Nixon" är en helt klockren 10 poängare som hade allt jag inte trodde den hade (var helt inställd på "tv-film" när jag först hörde talas om den :P). Jag rekomenderar den skarpt!!
Andra förbisedda filmer som var nominerade till lite ditten och datten och som jag starkt rekomenderar är bl.a. "Frozen River", "Rachel getting married", "The Duchess", "The Visitor", "Changeling" och inte minst "The Wrestler" som verkligen är helt jäkla fantastisk!
Galan slutade med lite smakprov av vad som komma skall i filmvärlden 2009. Jag ser mest fram emot bl.a. Tony Scotts nyinspelning av Joseph Sargents 70-talsklassiker "The Taking of Pelham 1-2-3" med Denzel Washington och John Travolta samt Michael Manns "Public Enemies" med bland andra Christian Bale och Johnny Depp.
2009 ser ut att bli hur intressant som helst.
Stay Safe
Efter många om och men så har jag tillslut sett Oscarsgalan. Det fick bli i efterhand istället för "Live" denna gång då jag aldrig hade kunnat ta mig igenom det arbetspass jag hade på måndagen efteråt ifall jag suttit och sett galan.
Måste börja med att skriva följande: Detta var en av de absolut mest underhållande Oscarsgalor av dem jag sett. Hugh Jackman var klockren värd med "roliga" skämt och öppningsnummret i bl.a. Wellpapp och aluminiumfolie var störtbra. Ben Stiller gjorde en bejublad sketch under en prisutdelning, där han gjorde en helt perfekt och tokrolig imitation av Joaquin Phoenixs (i solbrillor och jätteskägg) besök hos David Letterman för några veckor sedan. Seth Rogen och James Franco gjorde även dem en kul sketch då de presenterade olika filmklipp från årets filmer iförda sina roller ifrån "Pineapple express".
Hugh Jackman Seth Rogen & James Franco Joaquin "The Rapper" Phoenix
Galan gick i mycket rask takt och de långa tråkiga talen slapp vi. Nytt för iår var, förutom att många av de tekniska priserna och rekvisitan presenterades allihopa med extremt kort mellanrum var att prisen för skådespelare delades ut och presenterades av 5 gamla vinnare av priset genom tiderna. Dessutom sjöngs de nominerade sångerna ihop som ett medley (var var Springsteen!!)och orginalmusiken likaså.
Över till priserna för att göra en 3 timmars historia kort.
"Slumdog Millionere", filmen som tagit världen med storm gjorde succé även på Ocarsgalan och tog hem 8 av sina 10 nomineringar (som mest kunde den dock få 9 utav 10 eftersom den hade 2 sånger i kategorin bästa sång där Springsteens "The Wrestler" borde varit).
Denna underbara historien om den outbildade grabben ifrån Bombays slumkvarter som får chansen att ställa upp i "Vem vill bli miljonär?" och använder chansen till andra syften än pengarna är klart värd priserna men det var väldigt svårt iår, väääldigt svårt.
Bästa film blev den och bland andra tunga priser tog den musik och sång samt manus (efter förlaga) och regi (Danny Boyle).
"Benjamin Buttons otroliga liv" som hade mest nomineringar (13 st) fick nöja sig med 3 priser och det blev i teknik, smink och rekvisita området.
"The Dark Knight" tog hem 2 av sina 10 nomineringar, den mest väntade av dessa var Heath Ledgers birolls statyett för gestaltningen av Jokern. Den bortgångne Ledgers familj tog emot priset.
Penelope Cruz vann bästa kvinnliga biroll för sitt porträtt utav en instabil spansk konstnärinna i "Vicky Cristina Barcelona". Cruz var ljuspunkten i denna film som inte tillförde mig något speciellt alls.
Bästa animerade film blev "WALL-E" som väntat och bästa dokumentär blev "Man on Wire" där pristagaren, (och huvudrollen i dokumentären) fransmannen Philippe Petit spexade genom att balansera Oscar statyetten på hakan i många sekunder.
Bästa utländska film på Golden Globe galan "Waltz With Bashir" fick se sig besegrad utav den japanska filmen "Departures".
Femfaldigt nominerade "Doubt" blev utan priser trots 4 nominerade skådisar och ett bra manus, men filmen passade kanske bättre på scen än på vita duken.
Gus Van Sants "Milk" hade 8 nomineringar och fick 2 av dessa. Manus och manliga huvudroll i Sean Penn som därmed snuvade min favorit Mickey Rourke totalt.
Kvinnliga huvudroll blev (som tok-väntat) Kate Winslet och det var väl på tiden. Med tanke på hennes prestationer i både "Revolutionary Road" och "The Reader" förra året så förstärks känslan av att detta pris inte kom som en direkt shock. Bästa kvinnliga huvudroll var just "The Reader"s enda Oscar av sina 5 nomineringar.
"Frost/Nixon" var den sista av de stora filmerna och hade 5 nomineringar. Tyvärr blev den utan men det var som sagt mycket tuff konkurrens. Det skall dock uppmärksammas att "Frost/Nixon" är en helt klockren 10 poängare som hade allt jag inte trodde den hade (var helt inställd på "tv-film" när jag först hörde talas om den :P). Jag rekomenderar den skarpt!!
Andra förbisedda filmer som var nominerade till lite ditten och datten och som jag starkt rekomenderar är bl.a. "Frozen River", "Rachel getting married", "The Duchess", "The Visitor", "Changeling" och inte minst "The Wrestler" som verkligen är helt jäkla fantastisk!
Galan slutade med lite smakprov av vad som komma skall i filmvärlden 2009. Jag ser mest fram emot bl.a. Tony Scotts nyinspelning av Joseph Sargents 70-talsklassiker "The Taking of Pelham 1-2-3" med Denzel Washington och John Travolta samt Michael Manns "Public Enemies" med bland andra Christian Bale och Johnny Depp.
2009 ser ut att bli hur intressant som helst.
Stay Safe
Och vinnarna är...del 1
Så är "Det Gyllene Hallonet", priset för årets sämsta prestationer på vita duken avgjort och det blev 1 film och 1 person som blev de stora vinnarna (eller förlorarna hur man nu väljer att se det) varav jag inte sett just den stora vinnarfilmen och jag är rädd att det nog kommer dröja länge innan jag ser...."The Love Guru"!! Grattis!
Grattis också till Mike Myers som vann sämsta manliga huvudroll för denna "komedi" med vad jag förstått ganska få skratt.
"The Love Guru" tog också hem sämsta manus.
Den andra stora vinnaren var Paris Hilton som tog hem 3 priser! Hon tangerade därmed Eddie Murphys hat-trick från 2007 års favorit "Norbit".
Sämsta kvinnliga huvudroll för "The Hottie and the nottie".
Sämsta kvinnliga biroll för "Repo: The Genetic Opera".
Dessutom var hon med i kategorin "Worst Screen Couple" där den vinnande trion blev just Paris Hilton tillsammans med antingen Christine Lakin eller Joel David Moore för "The Hottie and the nottie".
Stort Grattis Paris och välkommen tillbaka nästa år (troligtvis och tyvärr).
Sämsta manliga biroll gick till Pierce Brosnan för sin skönsång i "Mamma Mia", många människor har stört sig på gamle James Bonds fågelkvitter (eller som de uttrycker det, "Skatvrål"). Personligen vill jag mena att det kunde varit mycket värre.
"Worst Prequel, Remake, Rip-Off or Sequel" blev Indiana Jones 4. Priset känns som en klar känga till Spielberg och Georg Lucas för att de under nästan 20 års tid arbetat fram ett manus som kanske inte höll måttet på samma sätt som de förra (framförallt mot slutet). Dock vill jag mena att filmen är grymt underhållande till större delen men som sagt att det mot slutet ballade ur rejält och att effekterna tyvärr inte var av gammalt klassiskt stuk.
Sedan var det ju Uwe Boll som skulle prisas med "Worst Career Achievement" och i samma veva tog han och vann sämsta regi för allt han var inblandad i bakom kameran förra året.
I en intervju sa han att han absolut hade velat plocka upp sina priser och eventuella priser men att han tyvärr var på filminspelning i Sydafrika. Han beklagade detta och fick sedan frågan vem som han ansåg vara mer värd "Worst Career Achievement" än honom själv. Svaret blev: "Ingen är mer värd det än jag". Uwes självdistans är helt klart beundransvärd men faktum är att han faktiskt förstör vissa projekt som skulle kunna bli sevärda för annat än dess uselhet.
Uwe Boll tillade i intervjun att han inte har några planer på att sakta ner sin filmproduktion förrän 2010. Han meddelade ockå för de som bryr sig att "Bloodrayne 3" kommer att komma.
Detta var allt ifrån årets Razzie-gala, ikväll är det Oscars där det förhoppningsvis blir glada tal och överlyckliga vinnare som, till Razzie-galans motsats dyker upp och tar emot sina priser.
Stay Safe...
Grattis också till Mike Myers som vann sämsta manliga huvudroll för denna "komedi" med vad jag förstått ganska få skratt."The Love Guru" tog också hem sämsta manus.
Den andra stora vinnaren var Paris Hilton som tog hem 3 priser! Hon tangerade därmed Eddie Murphys hat-trick från 2007 års favorit "Norbit".
Sämsta kvinnliga huvudroll för "The Hottie and the nottie".
Sämsta kvinnliga biroll för "Repo: The Genetic Opera".
Dessutom var hon med i kategorin "Worst Screen Couple" där den vinnande trion blev just Paris Hilton tillsammans med antingen Christine Lakin eller Joel David Moore för "The Hottie and the nottie".
Stort Grattis Paris och välkommen tillbaka nästa år (troligtvis och tyvärr).Sämsta manliga biroll gick till Pierce Brosnan för sin skönsång i "Mamma Mia", många människor har stört sig på gamle James Bonds fågelkvitter (eller som de uttrycker det, "Skatvrål"). Personligen vill jag mena att det kunde varit mycket värre.
"Worst Prequel, Remake, Rip-Off or Sequel" blev Indiana Jones 4. Priset känns som en klar känga till Spielberg och Georg Lucas för att de under nästan 20 års tid arbetat fram ett manus som kanske inte höll måttet på samma sätt som de förra (framförallt mot slutet). Dock vill jag mena att filmen är grymt underhållande till större delen men som sagt att det mot slutet ballade ur rejält och att effekterna tyvärr inte var av gammalt klassiskt stuk.
Sedan var det ju Uwe Boll som skulle prisas med "Worst Career Achievement" och i samma veva tog han och vann sämsta regi för allt han var inblandad i bakom kameran förra året.
I en intervju sa han att han absolut hade velat plocka upp sina priser och eventuella priser men att han tyvärr var på filminspelning i Sydafrika. Han beklagade detta och fick sedan frågan vem som han ansåg vara mer värd "Worst Career Achievement" än honom själv. Svaret blev: "Ingen är mer värd det än jag". Uwes självdistans är helt klart beundransvärd men faktum är att han faktiskt förstör vissa projekt som skulle kunna bli sevärda för annat än dess uselhet.
Uwe Boll tillade i intervjun att han inte har några planer på att sakta ner sin filmproduktion förrän 2010. Han meddelade ockå för de som bryr sig att "Bloodrayne 3" kommer att komma.Detta var allt ifrån årets Razzie-gala, ikväll är det Oscars där det förhoppningsvis blir glada tal och överlyckliga vinnare som, till Razzie-galans motsats dyker upp och tar emot sina priser.
Stay Safe...
And the nominees are...part 2
Dagen före Oscarsnomineringarna så kommer alltid det "gyllene hallonet" nomineringarna, även kallade "The Razzies". Dessa nomineringar innehåller samma kategorier i princip som Oscar kategorierna med skillnaden att de är bl.a. för årets Sämsta filmer, skådisar och manus.
Det gyllene hallonet - En guldsprejad
statyett värd ca 5 dollar
Detta pris som delats ut dagen före Oscarsgalan i snart 30 år är inte speciellt populärt att få, men visst är det kul för andra att se det bästa av Hollywoods sämsta få de utmärkelser de förtjänar.
De nominerade iår är i gott sällskap då många storheter som ibland gjort sina klavértramp och medverkat på ett eller annat sätt i en och annan stinkande film passerat denna utmärkelse.
Ofta är det stora skådisar som sett sina bättre dagar, stora skådisar som gjort fel val (oftast för pengar) och skådisar som tror de är skådisar och medverkar i en usel film efter den andra år efter år.
Man kan fråga sig varför folk tittar på dessa filmer men vissa av dem kan man verkligen inte gissa på förhand att de skall vara usla eller bara fjantiga.
Några av årets nominerade räcker det dock med att se på tidigare erfarenheter eller till och med affischerna för att på förhand lista ut hur det kommer att gå.
Några av dessa nominerade filmer har jag (precis som i Oscars-klassen) inte sett än och det kommer nog dröja (om jag ens kommer se dem) men här kommer iallfall en liten presentation av de nominerade
Inför presentationen utav årets Sämsta filmer kan jag pinsamt berätta att jag faktiskt sett 5 av 6.
Dessa är:
"Disaster Movie" & "Meet the Spartans" - Detta är 2 filmer som parodierar andra filmer på ett så lågt och äckligt sätt att man helt enkelt inte skrattar. De är nominerade som 1 film eftersom det inte är så mycket skillnad på dem. De är framavlade av samma snubbar som gjort "Date Movie" och "Epic Movie", vilket bara det är en anledning att hålla sig borta (enda anledningen till att jag såg dem är för att de tidigt döck upp på IMDB:s bottom 100 och att de gick hyfsat bra på biograferna).
"The Happening" - M. Night Shyamalans nya film blev ingen kritiker succé men gick hyfsat bra på bio. Filmen handlar om en naturkatastrof och är trots allt en hyfsat spännande film (Shyamalan är ganska bra på en speciell spänning) men återigen, precis som i "The Village" och "Signs" så blir det ett ganska skrattretande resultat mot slutet och filmens "antagonist" är löjeväckande, vilket är en faktor till att karaktärernas agerande blir löjligt.
"The Happening"
"The Love Guru" - En film jag inte sett men av trailern att dömma så verkar det vara en salig blandning skämt som inte är speciellt roliga utan, precis som i bl.a. "Disaster movie" är ganska krystade. Mike Myers i huvudrollen.
"The Hottie and the Nottie" - En förskräcklig romantisk komedi med Paris Hilton som "den vackraste flickan i hela byggden" som inte tänker dejta någon man förrän hennes "BFF" (som sminkavdelning i filmen har överdrivit å det grövsta) har fixat stadigt sällskap. En "skönheten kommer ifrån insidan" saga vars budskap inte ens är i närheten av att komma fram. Dessutom är skådespelet dålig. Som slutklämm är jag bara tvungen att citera Richard Roeper, f.d. programledare för At the movies: "Paris Hilton in this movie looks like, especially in the close ups, a pornstar after a very long weekend".
"In The Name of The King: A Dungeon Siege Tale" - Den sista filmen i kategorin sämsta film är gjord utav skitfilmens okrönte kung Uwe Boll, tysken bakom uselheter som "Alone in the Dark", "Sanctimony", "Bloodrayne", "House of the dead", "Seed", "Postal" bland andra. Filmen är en fjantig, illa agerad, dåligt klippt, slappt regisserad "Sagan om ringen" kopierad soppa med massor av skådisar som oftast kan, men i denna film är det dömt att misslyckas ifrån första stund. Man undrar vad som rörde sig i huvudena på Burt Reynolds, John Rhys-Davies, Claire Forlani, Ron Perlman och Jason Statham!! Var de skyldiga Boll pengar? På tal om pengar, filmen kostade ca 60 miljoner dollar och tjänade knappt in 5...
I den speciella kategorin "Worst Prequel, Remake, Rip-Off or Sequel" hittar vi förutom "Disaster Movie & Meet the Spartans", bl.a. "The Day the Earth stood still" och "Speed Racer". "Indiana Jones 4" som nog många, liksom jag själv störde sig lite på slutet samt att den inte var direkt i närheten så bra som föregångarna trots en nästan 20 årig manusprocess, ligger också bland de nominerade. Den sista nomineringen gick mycket välförtjänt till det animerade långfilm/pilotavsnittet "Star Wars: The Clone Wars" som jag redan då jag såg affischen bestämde mig för att bojkotta. Hollywood kommer nog tyvärr aldrig tröttna på att försöka tjäna (mjölka) pengar på klassiker i nytappningar och nyinspelningar.
En annan speciell (och väldigt humoristisk) kategori hos gyllene hallonet är "Worst screen couple".
Årets nominerade är:
Uwe Boll tillsammans med vilken skådis, manus eller kamera han än jobbar med (hahaha).
Cameron Diaz tillsammans med Ashton Kutcher i "What happens in Vegas" (Jobbig och forutsägbar film att se).
Paris Hilton tillsammans med antingen Joel David Moore eller Christine Lakin för "The Hottie and the Nottie" (didn't see that coming).
Larry the Cable Guy tillsammans med Jenny McCarthy för "Witless Protection" (2 st gamla favoriter på denna gala i en och samma film. Har inte sett filmen men en sak vet jag, den blev toksågad och Larry the Cable Guy funkar bara i små portioner)
Eddie Murphy inuti Eddie Murphy för "Meet Dave" ("Ett UFO i New York" blev svenska titeln. Kanske skulle titeln ge folk minnen ifrån den över 20 år gamla Murphy filmen "En prins i New York" ("Coming to America") och på detta sätt tjäna mer pengar).
Klassen Sämsta regi är Uwe Boll med i och tävlar om för i princip varenda film han gjorde förra året. Övriga nominerade är Seltzer & Friedberg för "Disaster Movie & Meet the Spartans", Tom Puttnam "Hottie & Nottie", Marco Schnabel (bara namnet) "Love Guru" och lilla stackars M. Night Shyamalan för "The Happening".
I manus klassen hittar vi samma filmer som ligger i Sämsta film kategorin kanske ska författarna tänka på yrkesutbyte?
Sämsta kvinnliga biroll ser vi storheter som Carmen Electra & Kim Kardashian för "Disaster Movie", Jenny McCarthy för "Witless Protection", återigen Paris Hilton för skräck musikalen "Repo: The Genetic Opera" och den en gång hyfsat lovande aktrisen Leelee Sobieski för "Dungeon siege tale" och de fruktansvärda besvikelsen "88 minuter".
Sämsta manliga biroll blir antingen Uwe Boll som spelar sig själv i filmen "Postal", Verne "mini-me" Troyer i "Love Guru" och "Postal", Burt Reynolds för "Dungeon Siege tale" och "Deal" (Poker film), Ben Kingsley för "Love Guru", "War Inc" och "The Wackness". Den sistnämnda spelar han faktiskt roande en psykolog med psykiska problem. Från sommarsuccén "Mamma Mia" är den sista nomineringen Pierce Brosnan, det var tydligen inte bara jag som tyckte att gamle James Bonds sångtalang inte var direkt 100 %, men den här nomineringen tar jag helt och hållet som en "kul grej".
Sämsta kvinnliga huvudroll står emellan samtliga medverkande kvinnor i filmen "The Women" som tydligen är en misslyckad nyinspelning av George Cukors "Kvinnorna" från 1939. Annette Bening, Eva Mendes, Debra Messing, Jada Pinkett-Smith och Meg Ryan delar på nomineringen. Övriga nomineringar har gått till Kate Hudson för "Fool's gold" och "My best friends girl", Cameron Diaz för "What happens in Vegas", Jessica Alba för "Love Guru" och "The Eye" samt återigen Paris Hilton för vilken film? Jojemen "The Hottie and the Nottie".
Årets sämsta manliga aktör är en tuff kamp mellan flera tungviktare: Larry the Cable Guy för "Witless Protection", Marky Mark Wahlberg för "The Happening" och "Max Payne", Eddie Murphy för "Meet Dave", Mike Myers för "Love Guru" och sist men inte minst förtjänt Al Pacino för sömnpillren och "do it for the money" rullarna "88 minuter" och "Righteous kill".
Svaren på vinnarna får vi den 21:e februari som som sagt är dagen före Oscarsgalan och det skall bli minst lika intressant...kanske inte vem som vinner men ifall någon gör en "Tom Green" eller "Halle Berry" och faktiskt hämtar sina priser, eller varför inte en "Ben Affleck" som bröt sönder sitt pris för "Gigli".
Som sista kommentar i detta inlägg så vill jag passa på att dela ut en speciell gratulation till Uwe Boll som redan har vunnit "Worst Career Achievement " med motiveringen "Tysklands svar på Ed Wood".
Grattis Uwe som säkert ger följande reaktion till sitt pris:
Uwe Boll
Stay Safe...
Det gyllene hallonet - En guldsprejad
statyett värd ca 5 dollar
Detta pris som delats ut dagen före Oscarsgalan i snart 30 år är inte speciellt populärt att få, men visst är det kul för andra att se det bästa av Hollywoods sämsta få de utmärkelser de förtjänar.
De nominerade iår är i gott sällskap då många storheter som ibland gjort sina klavértramp och medverkat på ett eller annat sätt i en och annan stinkande film passerat denna utmärkelse.
Ofta är det stora skådisar som sett sina bättre dagar, stora skådisar som gjort fel val (oftast för pengar) och skådisar som tror de är skådisar och medverkar i en usel film efter den andra år efter år.
Man kan fråga sig varför folk tittar på dessa filmer men vissa av dem kan man verkligen inte gissa på förhand att de skall vara usla eller bara fjantiga.
Några av årets nominerade räcker det dock med att se på tidigare erfarenheter eller till och med affischerna för att på förhand lista ut hur det kommer att gå.
Några av dessa nominerade filmer har jag (precis som i Oscars-klassen) inte sett än och det kommer nog dröja (om jag ens kommer se dem) men här kommer iallfall en liten presentation av de nominerade
Inför presentationen utav årets Sämsta filmer kan jag pinsamt berätta att jag faktiskt sett 5 av 6.
Dessa är:
"Disaster Movie" & "Meet the Spartans" - Detta är 2 filmer som parodierar andra filmer på ett så lågt och äckligt sätt att man helt enkelt inte skrattar. De är nominerade som 1 film eftersom det inte är så mycket skillnad på dem. De är framavlade av samma snubbar som gjort "Date Movie" och "Epic Movie", vilket bara det är en anledning att hålla sig borta (enda anledningen till att jag såg dem är för att de tidigt döck upp på IMDB:s bottom 100 och att de gick hyfsat bra på biograferna).
"The Happening" - M. Night Shyamalans nya film blev ingen kritiker succé men gick hyfsat bra på bio. Filmen handlar om en naturkatastrof och är trots allt en hyfsat spännande film (Shyamalan är ganska bra på en speciell spänning) men återigen, precis som i "The Village" och "Signs" så blir det ett ganska skrattretande resultat mot slutet och filmens "antagonist" är löjeväckande, vilket är en faktor till att karaktärernas agerande blir löjligt.
"The Happening"
"The Love Guru" - En film jag inte sett men av trailern att dömma så verkar det vara en salig blandning skämt som inte är speciellt roliga utan, precis som i bl.a. "Disaster movie" är ganska krystade. Mike Myers i huvudrollen.
"The Hottie and the Nottie" - En förskräcklig romantisk komedi med Paris Hilton som "den vackraste flickan i hela byggden" som inte tänker dejta någon man förrän hennes "BFF" (som sminkavdelning i filmen har överdrivit å det grövsta) har fixat stadigt sällskap. En "skönheten kommer ifrån insidan" saga vars budskap inte ens är i närheten av att komma fram. Dessutom är skådespelet dålig. Som slutklämm är jag bara tvungen att citera Richard Roeper, f.d. programledare för At the movies: "Paris Hilton in this movie looks like, especially in the close ups, a pornstar after a very long weekend".
"In The Name of The King: A Dungeon Siege Tale" - Den sista filmen i kategorin sämsta film är gjord utav skitfilmens okrönte kung Uwe Boll, tysken bakom uselheter som "Alone in the Dark", "Sanctimony", "Bloodrayne", "House of the dead", "Seed", "Postal" bland andra. Filmen är en fjantig, illa agerad, dåligt klippt, slappt regisserad "Sagan om ringen" kopierad soppa med massor av skådisar som oftast kan, men i denna film är det dömt att misslyckas ifrån första stund. Man undrar vad som rörde sig i huvudena på Burt Reynolds, John Rhys-Davies, Claire Forlani, Ron Perlman och Jason Statham!! Var de skyldiga Boll pengar? På tal om pengar, filmen kostade ca 60 miljoner dollar och tjänade knappt in 5...
I den speciella kategorin "Worst Prequel, Remake, Rip-Off or Sequel" hittar vi förutom "Disaster Movie & Meet the Spartans", bl.a. "The Day the Earth stood still" och "Speed Racer". "Indiana Jones 4" som nog många, liksom jag själv störde sig lite på slutet samt att den inte var direkt i närheten så bra som föregångarna trots en nästan 20 årig manusprocess, ligger också bland de nominerade. Den sista nomineringen gick mycket välförtjänt till det animerade långfilm/pilotavsnittet "Star Wars: The Clone Wars" som jag redan då jag såg affischen bestämde mig för att bojkotta. Hollywood kommer nog tyvärr aldrig tröttna på att försöka tjäna (mjölka) pengar på klassiker i nytappningar och nyinspelningar.
En annan speciell (och väldigt humoristisk) kategori hos gyllene hallonet är "Worst screen couple".
Årets nominerade är:
Uwe Boll tillsammans med vilken skådis, manus eller kamera han än jobbar med (hahaha).
Cameron Diaz tillsammans med Ashton Kutcher i "What happens in Vegas" (Jobbig och forutsägbar film att se).
Paris Hilton tillsammans med antingen Joel David Moore eller Christine Lakin för "The Hottie and the Nottie" (didn't see that coming).
Larry the Cable Guy tillsammans med Jenny McCarthy för "Witless Protection" (2 st gamla favoriter på denna gala i en och samma film. Har inte sett filmen men en sak vet jag, den blev toksågad och Larry the Cable Guy funkar bara i små portioner)
Eddie Murphy inuti Eddie Murphy för "Meet Dave" ("Ett UFO i New York" blev svenska titeln. Kanske skulle titeln ge folk minnen ifrån den över 20 år gamla Murphy filmen "En prins i New York" ("Coming to America") och på detta sätt tjäna mer pengar).
Klassen Sämsta regi är Uwe Boll med i och tävlar om för i princip varenda film han gjorde förra året. Övriga nominerade är Seltzer & Friedberg för "Disaster Movie & Meet the Spartans", Tom Puttnam "Hottie & Nottie", Marco Schnabel (bara namnet) "Love Guru" och lilla stackars M. Night Shyamalan för "The Happening".
I manus klassen hittar vi samma filmer som ligger i Sämsta film kategorin kanske ska författarna tänka på yrkesutbyte?
Sämsta kvinnliga biroll ser vi storheter som Carmen Electra & Kim Kardashian för "Disaster Movie", Jenny McCarthy för "Witless Protection", återigen Paris Hilton för skräck musikalen "Repo: The Genetic Opera" och den en gång hyfsat lovande aktrisen Leelee Sobieski för "Dungeon siege tale" och de fruktansvärda besvikelsen "88 minuter".
Sämsta manliga biroll blir antingen Uwe Boll som spelar sig själv i filmen "Postal", Verne "mini-me" Troyer i "Love Guru" och "Postal", Burt Reynolds för "Dungeon Siege tale" och "Deal" (Poker film), Ben Kingsley för "Love Guru", "War Inc" och "The Wackness". Den sistnämnda spelar han faktiskt roande en psykolog med psykiska problem. Från sommarsuccén "Mamma Mia" är den sista nomineringen Pierce Brosnan, det var tydligen inte bara jag som tyckte att gamle James Bonds sångtalang inte var direkt 100 %, men den här nomineringen tar jag helt och hållet som en "kul grej".
Sämsta kvinnliga huvudroll står emellan samtliga medverkande kvinnor i filmen "The Women" som tydligen är en misslyckad nyinspelning av George Cukors "Kvinnorna" från 1939. Annette Bening, Eva Mendes, Debra Messing, Jada Pinkett-Smith och Meg Ryan delar på nomineringen. Övriga nomineringar har gått till Kate Hudson för "Fool's gold" och "My best friends girl", Cameron Diaz för "What happens in Vegas", Jessica Alba för "Love Guru" och "The Eye" samt återigen Paris Hilton för vilken film? Jojemen "The Hottie and the Nottie".
Årets sämsta manliga aktör är en tuff kamp mellan flera tungviktare: Larry the Cable Guy för "Witless Protection", Marky Mark Wahlberg för "The Happening" och "Max Payne", Eddie Murphy för "Meet Dave", Mike Myers för "Love Guru" och sist men inte minst förtjänt Al Pacino för sömnpillren och "do it for the money" rullarna "88 minuter" och "Righteous kill".
Svaren på vinnarna får vi den 21:e februari som som sagt är dagen före Oscarsgalan och det skall bli minst lika intressant...kanske inte vem som vinner men ifall någon gör en "Tom Green" eller "Halle Berry" och faktiskt hämtar sina priser, eller varför inte en "Ben Affleck" som bröt sönder sitt pris för "Gigli".
Som sista kommentar i detta inlägg så vill jag passa på att dela ut en speciell gratulation till Uwe Boll som redan har vunnit "Worst Career Achievement " med motiveringen "Tysklands svar på Ed Wood".
Grattis Uwe som säkert ger följande reaktion till sitt pris:
Uwe Boll
Stay Safe...
And the nominees are...
Oscars nomineringarna till den 81:a galan har nu utkommit och allt är väl ganska sig likt efter golden globes, iallfall när det gäller de dramatiska kategorierna.
Oscar statyetten
Sean Penn i Milk
I bästa film klassen är det ingen skillnad på de nominerade förutom att Sam Mendes "Revolutionary road" är utbytt mot Gus Van Sants "Milk". "Milk" med Sean Penn i huvudrollen har jag inte sett men med tanke på att Oscar akademin brukar ge förtur för politiska filmer och biografier så är det inte så konstigt att den finns med eftersom "Milk" är både och.
"Milk" som handlar om den förste folkvalde politikern, som levde "öppet utstigen ur gaderoben" Harvey Milk är nominerad till hela 8 oscars bl.a. för Bästa regi (Gus Van Sant), Bästa manliga huvudroll (Sean Penn) och bästa manliga biroll (Josh Brolin vars senaste insatser inte kan annat än bejublas, "In the Valley of Elah", "American Gangster", "W", "Planet Terror" och inte minst "No Country for old men").
Övriga nominerade filmer är som redan nämnt samma som vid Golden Globe: "The Curious Case of Benjamin Button", Frost/Nixon", "The Reader" och Golden Globe vinnaren och succén, tillika underbara indisk/brittiska filmen "Slumdog Millionere".
Brad Pitt är nominerad som Benjamin Button,
en man som inte åldras utan föryngras
Mickey Rourke vann ju som de flesta vet Golden Globe för bästa manliga huvudroll i "The Wrestler", men här får han det tuffare och jag tror att priset tas hem av antingen Sean Penn eller Frank Langella (som spelar Nixon i "Frost/Nixon"). Bland övriga nominerade i kategorin hittar vi Brad Pitt i "Benjamin Button" och Leonardo Di Caprio är här utbytt mot karaktärsskådisen Richard Jenkins som gjort många briljanta biroller genom åren ("North Country", "Step Brothers", "Burn after reading" och tv-serien "Six feet under") men som nu uppmärksammats för sin roll i "The Visitor", kul!
De manliga birollerna innehåller återigen Robert Downey Jr (Klockren i "Tropic Thunder"), Phillip Seymor Hoffman i "Doubt", Tom Cruise och Ralph Fiennes är utbytta mot (tidigare nämnda) Josh Brolin och lite överaskande Michael Shannon (dunder bra i "Revolutionary Road"). Hårt race? Nja, jag har glömt en av de nominerade nämligen den bortgångne och nyblivne Golden Globe vinnaren Heath Ledger som spelar Jokern i "The Dark Knight" och det blir varken en överaskning eller en protestlista ifall den postuma Oscarstatyetten hamnar vid hans urna.
Kate Winslet ELLER Meryl Streep
Kate Winslet som vann 2 golden globes för bästa kvinnliga huvudroll i "Revolutionary Road" och bästa kvinnliga "biroll" i "The Reader" är endast nominerad i en kategori på oscarsgalan och det är för bästa kvinnliga huvudroll i..."The Reader". Mycket konstigt tänkt, är hon både biroll och huvudroll i denna film? svaret är: Tydligen!
Hon ställs i kategorin mot Melissa Leo ("Frozen River"), Angelina Jolie ("Changeling"), Anne Hathaway ("Rachel is getting married") och 15!! faldigt nominerade Meryl Streep ("Doubt"). Det kommer stå mellan just Winslet och Streep skulle jag tro, känner det på mig någonstans men jag har haft gravt fel andra gånger (de flesta gånger, rättelse).
I kvinnliga biroll ses Amy Adams och Viola Davis ("Doubt"), Taraji P. Henson ("The Curious Case of Benjamin Button"), Penélope Cruz ("Vicky Cristina Barcelona") och Marisa Tomei ("The Wrestler"). Jag hoppas på Tomei men tror på Cruz.
I bästa regi klassen är det samma som i bästa film, alltså regissörerna för de bästa film nominerade är nominerade för dessa filmer. Dessa är Ron Howard ("Frost/Nixon"), Stephen Daldry ("The Reader"), David Fincher ("Benjamin Button"), Gus Van Sant ("Milk") och Danny Boyle ("Slumdog Millionere") förvånar mig inte alls om Boyle tar hem det igen men Howard och Van Sant ligger rysligt bra till skulle jag tro med tanke på deras ämnen.
Ron Howard, Gus Van Sant eller Danny Boyle?
Nominerade för Bästa manus efter förlaga är "The Curious Case of Benjamin Button", "Doubt", "Frost/Nixon", "The Reader" och "Slumdog Millionaire" och bästa manus utan förlaga blev "Frozen River", "Happy-Go-Lucky", "In Bruges", "Milk" och den trolige vinnaren i bästa animerade film "WALL·E"
"The Dark Knight" då? Nominerad till 8 Oscars är den och de i de tekniska kategorierna (d.v.s. klippning, effekter, ljud, smink, cinematografi och Art direction) kanske inte de mest spännande priserna men dock så viktiga. Tillsammans med "Benjamin Button" så innehar "The Dark Knight" de flesta av dessa kategorier.
En besvikelse detta år är att varken Clint Eastwood eller Bruce Springsteen blev nominerade för sina ledmotiv till "Gran Torino" samt "The Wrestler". Dessa 3 nomineringsplatser togs av A.R. Rahman för "Slumdog Millionere" (2 av platserna) och Peter Gabriel för "WALL-E".
Clint Eastwood blev förbisedd på årets gala trots sina insatser framför kameran, bakom kameran samt vid ljudbordet och sånginspelningsstudion i både "Gran Torino" och "Changeling".
"Maria Larssons eviga ögonblick" missade sin chans till bästa utländska film och ännu en gång står Sverige utanför galan. Men det kommer nya galor och nu gäller det att fokusera på den kommande vare sig det finns nationella hopp eller inte.
"And the Oscar goes to...?" The 22:nd of February, Sunday.
Väl Mött
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article423954
Sean Penn i Milk
I bästa film klassen är det ingen skillnad på de nominerade förutom att Sam Mendes "Revolutionary road" är utbytt mot Gus Van Sants "Milk". "Milk" med Sean Penn i huvudrollen har jag inte sett men med tanke på att Oscar akademin brukar ge förtur för politiska filmer och biografier så är det inte så konstigt att den finns med eftersom "Milk" är både och.
"Milk" som handlar om den förste folkvalde politikern, som levde "öppet utstigen ur gaderoben" Harvey Milk är nominerad till hela 8 oscars bl.a. för Bästa regi (Gus Van Sant), Bästa manliga huvudroll (Sean Penn) och bästa manliga biroll (Josh Brolin vars senaste insatser inte kan annat än bejublas, "In the Valley of Elah", "American Gangster", "W", "Planet Terror" och inte minst "No Country for old men").
Övriga nominerade filmer är som redan nämnt samma som vid Golden Globe: "The Curious Case of Benjamin Button", Frost/Nixon", "The Reader" och Golden Globe vinnaren och succén, tillika underbara indisk/brittiska filmen "Slumdog Millionere".
Brad Pitt är nominerad som Benjamin Button,
en man som inte åldras utan föryngras
Mickey Rourke vann ju som de flesta vet Golden Globe för bästa manliga huvudroll i "The Wrestler", men här får han det tuffare och jag tror att priset tas hem av antingen Sean Penn eller Frank Langella (som spelar Nixon i "Frost/Nixon"). Bland övriga nominerade i kategorin hittar vi Brad Pitt i "Benjamin Button" och Leonardo Di Caprio är här utbytt mot karaktärsskådisen Richard Jenkins som gjort många briljanta biroller genom åren ("North Country", "Step Brothers", "Burn after reading" och tv-serien "Six feet under") men som nu uppmärksammats för sin roll i "The Visitor", kul!
De manliga birollerna innehåller återigen Robert Downey Jr (Klockren i "Tropic Thunder"), Phillip Seymor Hoffman i "Doubt", Tom Cruise och Ralph Fiennes är utbytta mot (tidigare nämnda) Josh Brolin och lite överaskande Michael Shannon (dunder bra i "Revolutionary Road"). Hårt race? Nja, jag har glömt en av de nominerade nämligen den bortgångne och nyblivne Golden Globe vinnaren Heath Ledger som spelar Jokern i "The Dark Knight" och det blir varken en överaskning eller en protestlista ifall den postuma Oscarstatyetten hamnar vid hans urna.
Kate Winslet ELLER Meryl Streep
Kate Winslet som vann 2 golden globes för bästa kvinnliga huvudroll i "Revolutionary Road" och bästa kvinnliga "biroll" i "The Reader" är endast nominerad i en kategori på oscarsgalan och det är för bästa kvinnliga huvudroll i..."The Reader". Mycket konstigt tänkt, är hon både biroll och huvudroll i denna film? svaret är: Tydligen!
Hon ställs i kategorin mot Melissa Leo ("Frozen River"), Angelina Jolie ("Changeling"), Anne Hathaway ("Rachel is getting married") och 15!! faldigt nominerade Meryl Streep ("Doubt"). Det kommer stå mellan just Winslet och Streep skulle jag tro, känner det på mig någonstans men jag har haft gravt fel andra gånger (de flesta gånger, rättelse).
I kvinnliga biroll ses Amy Adams och Viola Davis ("Doubt"), Taraji P. Henson ("The Curious Case of Benjamin Button"), Penélope Cruz ("Vicky Cristina Barcelona") och Marisa Tomei ("The Wrestler"). Jag hoppas på Tomei men tror på Cruz.
I bästa regi klassen är det samma som i bästa film, alltså regissörerna för de bästa film nominerade är nominerade för dessa filmer. Dessa är Ron Howard ("Frost/Nixon"), Stephen Daldry ("The Reader"), David Fincher ("Benjamin Button"), Gus Van Sant ("Milk") och Danny Boyle ("Slumdog Millionere") förvånar mig inte alls om Boyle tar hem det igen men Howard och Van Sant ligger rysligt bra till skulle jag tro med tanke på deras ämnen.
Ron Howard, Gus Van Sant eller Danny Boyle?
Nominerade för Bästa manus efter förlaga är "The Curious Case of Benjamin Button", "Doubt", "Frost/Nixon", "The Reader" och "Slumdog Millionaire" och bästa manus utan förlaga blev "Frozen River", "Happy-Go-Lucky", "In Bruges", "Milk" och den trolige vinnaren i bästa animerade film "WALL·E"
"The Dark Knight" då? Nominerad till 8 Oscars är den och de i de tekniska kategorierna (d.v.s. klippning, effekter, ljud, smink, cinematografi och Art direction) kanske inte de mest spännande priserna men dock så viktiga. Tillsammans med "Benjamin Button" så innehar "The Dark Knight" de flesta av dessa kategorier.
En besvikelse detta år är att varken Clint Eastwood eller Bruce Springsteen blev nominerade för sina ledmotiv till "Gran Torino" samt "The Wrestler". Dessa 3 nomineringsplatser togs av A.R. Rahman för "Slumdog Millionere" (2 av platserna) och Peter Gabriel för "WALL-E".
Clint Eastwood blev förbisedd på årets gala trots sina insatser framför kameran, bakom kameran samt vid ljudbordet och sånginspelningsstudion i både "Gran Torino" och "Changeling".
"Maria Larssons eviga ögonblick" missade sin chans till bästa utländska film och ännu en gång står Sverige utanför galan. Men det kommer nya galor och nu gäller det att fokusera på den kommande vare sig det finns nationella hopp eller inte.
"And the Oscar goes to...?" The 22:nd of February, Sunday.
Väl Mött
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article423954
Filmkväll med 2 skrattfester och 1 besvikelse
I lördagskväll hade jag och några kompisar filmkväll och jag hade satt upp 13-14 filmer på tablån. Det slutade med att vi såg 3 ½ av dessa.
En av gästerna kom lite tidigare än de andra och vi slog ihjäl tiden med halva "Braindead" som jag inte sett på år och dagar men den håller fortfarande hög komisk äckel klass om man nu gillar det.
När övriga gäster anlände så hann de inte mycket mer än att sätta sig innan första filmen sattes igång, kultklassikern Troll 2 en gång i tiden 1:a på Imdb:s lista över de 100 sämsta filmerna någonsin. Nuförtiden är denna ofrivilliga skrattfest degraderad till plats 49.
Låt mig säga att filmen är dålig, vi skall inte diskutera något annat, men bara för att en film är dålig så behöver den inte vara tråkig! Troll 2 blir aldrig tråkig, tvärtom så när man tror att "nu kan det väl inte bli värre" så blir det de...(you got to see it to belive it)
Filmen fick blandad kritik, inte talande men jag kunde se dess inverkan på folket som nu är en upplevelse rikare.
Film nummer 2 blev Guy Ritchies nya rulle "RocknRolla". Mannen bakom tokbra och underhållande filmer som "Lock, Stock and two smoking barells" samt "Snatch" körde på samma koncept men med blekt resultat. En virrig intetsägande berättelse med tunn story, låtsastuff dialog och saknad av minnesvärda karaktärer trots att även dessa har lite lustiga namn som "Ett Två", "Mummlaren" och "Stilige Bob". Dessutom var den ganska tråkig vilket aldrig är bra.
Sista filmen för kvällen blev "Jay and Silent Bob strikes back" som är en film med de bi-karaktärer som Kevin Smith alltid har med i sina filmer (Dogma, Chasing Amy, Clerks 1-2 för att bara nämna några). Här har de en egen film som inte gör en besviken. Skämten haglar tätt och det är mycket insiderskämt om både Kevin Smith's egna filmer samt många av de medverkande som antingen spelar sig själva eller driver med sig själva, ibland både och.
Ungefär 2 dagar kvar till Oscar nomineringarna och efter det 1 månad till galan, spänningen är lidlig än så länge.
Stay Safe
En av gästerna kom lite tidigare än de andra och vi slog ihjäl tiden med halva "Braindead" som jag inte sett på år och dagar men den håller fortfarande hög komisk äckel klass om man nu gillar det.
När övriga gäster anlände så hann de inte mycket mer än att sätta sig innan första filmen sattes igång, kultklassikern Troll 2 en gång i tiden 1:a på Imdb:s lista över de 100 sämsta filmerna någonsin. Nuförtiden är denna ofrivilliga skrattfest degraderad till plats 49.
Låt mig säga att filmen är dålig, vi skall inte diskutera något annat, men bara för att en film är dålig så behöver den inte vara tråkig! Troll 2 blir aldrig tråkig, tvärtom så när man tror att "nu kan det väl inte bli värre" så blir det de...(you got to see it to belive it)
Filmen fick blandad kritik, inte talande men jag kunde se dess inverkan på folket som nu är en upplevelse rikare.
Film nummer 2 blev Guy Ritchies nya rulle "RocknRolla". Mannen bakom tokbra och underhållande filmer som "Lock, Stock and two smoking barells" samt "Snatch" körde på samma koncept men med blekt resultat. En virrig intetsägande berättelse med tunn story, låtsastuff dialog och saknad av minnesvärda karaktärer trots att även dessa har lite lustiga namn som "Ett Två", "Mummlaren" och "Stilige Bob". Dessutom var den ganska tråkig vilket aldrig är bra.
Sista filmen för kvällen blev "Jay and Silent Bob strikes back" som är en film med de bi-karaktärer som Kevin Smith alltid har med i sina filmer (Dogma, Chasing Amy, Clerks 1-2 för att bara nämna några). Här har de en egen film som inte gör en besviken. Skämten haglar tätt och det är mycket insiderskämt om både Kevin Smith's egna filmer samt många av de medverkande som antingen spelar sig själva eller driver med sig själva, ibland både och.
Ungefär 2 dagar kvar till Oscar nomineringarna och efter det 1 månad till galan, spänningen är lidlig än så länge.
Stay Safe
Clint Eastwood guldmedlem i 10 000 meters klubben?
Ibland när man inte har någonting annat kul för sig (pluggandet står i stiltje, filmer man vill se är för långa och tar upp för mycket tid av dagen och det är för tillfället inget roligt att spela Fifa 09) så sitter man ofta och bara dagdriver surfar på den utmärkta webbsidan imdb.com. Här kan man få reda på nya och gamla filmer, betyg o.s.v. men också information om skådespelare, regissörer och artister som tror de är skådisar samt kul trivia om filmer. Man kan också se vilka som har varit tillsammans med vilka och vem som har barn med vem etc.
I samband med den nya, underbart känsliga, komiska och tänkvärda Eastwood rullen "Gran Torino" så fick jag se en annan Eastwood på rollistan förutom den Eastwood som hjälpt Eastwood med soundtracket...nu blev det komplicerat...Jag tar det ifrån början:
Jag tittade igenom listan på personer som hjälpt till med "Gran Torino" och upptäckte att Clint Eastwoods son Kyle Eastwood skrivit låten "Gran Torino" till filmen, men jag upptäckte också en annan Eastwood som var betydligt yngre nämligen Scott Eastwood som är en vecka äldre än jag själv.
Här skall forskas tänkte jag.
Det visar sig att snart 79 årige Clint Eastwood har 6 barn med 4 kvinnor och hans nuvarande fru är 3 år äldre än hans äldsta son och hans yngsta dotter är 12 år. Herr Eastwood har alltså inte låtit åldern avgöra avynglandet och visst är det härligt med kärlek ung som gammal.
Ungefär så här kul kan man ha en helt vanlig händelsefattig eftermiddag framför datorn.
10 000 meters klubben då? Detta är en klubb vars inträde beviljas då man haft sex på just denna höjd, kanske på en flygplans toalett, cockpitt eller fallskärm. Guldmedlem blir man då man har sexuellt umgänge med någon/några ur personalen på flyget.
Två av Clint Eastwoods barn har han med "Flight attendent" Jacelyn Reeves....you do the math.
I samband med den nya, underbart känsliga, komiska och tänkvärda Eastwood rullen "Gran Torino" så fick jag se en annan Eastwood på rollistan förutom den Eastwood som hjälpt Eastwood med soundtracket...nu blev det komplicerat...Jag tar det ifrån början:
Jag tittade igenom listan på personer som hjälpt till med "Gran Torino" och upptäckte att Clint Eastwoods son Kyle Eastwood skrivit låten "Gran Torino" till filmen, men jag upptäckte också en annan Eastwood som var betydligt yngre nämligen Scott Eastwood som är en vecka äldre än jag själv.
Här skall forskas tänkte jag.
Det visar sig att snart 79 årige Clint Eastwood har 6 barn med 4 kvinnor och hans nuvarande fru är 3 år äldre än hans äldsta son och hans yngsta dotter är 12 år. Herr Eastwood har alltså inte låtit åldern avgöra avynglandet och visst är det härligt med kärlek ung som gammal.
Ungefär så här kul kan man ha en helt vanlig händelsefattig eftermiddag framför datorn.
10 000 meters klubben då? Detta är en klubb vars inträde beviljas då man haft sex på just denna höjd, kanske på en flygplans toalett, cockpitt eller fallskärm. Guldmedlem blir man då man har sexuellt umgänge med någon/några ur personalen på flyget.
Två av Clint Eastwoods barn har han med "Flight attendent" Jacelyn Reeves....you do the math.
Golden Globes och en bit Guldbagge
Undrar hur många som skrivit om golden globe galan de senaste dagarna om man räknar tidningar och bloggare, 1 miljard? Räcker det? Vem bryr sig?
Golden Globe är en prestige fylld gala där grädden utav Hollywood ofta befinner sig. Detta år var det extra populärt då den förra året ställdes in p.g.a. en ihärdig manusstrejk som drygade sig i Hollywood både länge och väl.
På Golden globe galan ges det pris för inte bara film utan också tv-serier.Tv har varit och är inne i en mycket rik guldålder just nu och har så varit ett tag och de serier som går är inte bara omåttligt populära utan också välproducerade, påkostade och välcastade vilket förståss skall uppmärksammas.
Galan började i svensk tv på Kanal 9 kl 02:00 och jag satt bänkad (har under många år följt Oscarsgalan live men detta var min första Golden Globe). Till min stora förtjusning så var denna gala mycket mer avslappnad och smidigare än den alltför ofta långtråkiga och utdragna Oscargalan. Trots att Oscar ses som det största så är ju ändå Golden Globe det näst största och jag önskar att Oscars galan kunde se likadan ut.
Inga krussiduller men många reklampauser, i princip så var det 2 priser (ett montage av Spielbergs karriär tog en stor plats vid ett tillfälle) sedan reklam, 2 priser sedan reklam o.s.v.
Inga tjatiga gubbar som pladdrar utan bara några perfekta presentationer och sedan en överlycklig vinnare som håller ett litet tal, mer än så behövs inte och det rappa tempot bidrog till att när klockan blev 05 och galan var slut så var jag inte ett dugg trött utan bara glad över att jag suttit och tittat.
Hur gick det då? De flesta, intresserade som icke intresserade skum-tidnings-läsare vet säkert redan men här kommer iallfall en återberättelse.
Jag minns inte riktigt ordningen men ett av de första priserna var bästa original låt som mycket välförtjänt togs hem utav Bruce Springsteen för låten "The Wrestler" ifrån filmen med samma namn. En perfekt gripande låt/låttext till en mycket bra men tragisk film. Enligt mig så vann den säkert men knappt över Clint Eastwood och hans son Kyles låt "Gran Torino".
Galans drottning Kate Winslet visste inte till sig av lycka då hon tog hem både Kvinnliga biroll (drama) för "The Reader" (Golden globe har kategorier "dramatiska roller"och "rollprestation musikal/komedi") och bästa huvudroll (drama) för "Revolutionary Road". Efter år av nomineringar men utan vinster så var det en överväldigad vinnare som knappt fick fram sitt tacktal i chocken/lyckoruset. Winslet kommer med all säkerhet vinna Oscar för iallfall någon av dessa rollprestationer.
Kate Winslet
Huvudrolls priset i musikal/komedi så tog Sally Hawkins hem en globe för "Happy-Go-Lucky" som verkar vara en trevlig lite film av Mike Leigh, mannen bakom den fantastiska "Hemligheter och Lögner". I den manliga motsvarigheten fick Colin Farrell ses som segrare för sin roll i det annorlunda komiska Hitmandramat "In Bruges", en film jag för övrigt rekomenderar skarpt.
Bästa manliga biroll i filmklassen togs hem postumt utav den sedan tidigare avlidne australiensaren Heath Ledger för sin djärva, nyskapande och bisarra tolkning utav Jokern i sommarens blockbuster "The Dark Knight". Bland övriga nominerade syntes storheter som bl.a. Robert Downey Jr och Tom Cruise (båda ifrån Tropic Thunder) Ralph Fiennes och Philip Seymour Hoffman. Regissören till "The Dark Knight" tog emot priset medan Ledger hyllades med stående ovationer (många lät också tårarna falla). Ledgers chans till en postum Oscars statyett är inte alls omöjlig, och inte bara för det faktum att han tragiskt avlidit utan att han är helt sjukt bra i filmen (inspirerad utav bl.a. Sid Vicious från Sex Pistols och den psykotiske Alex ifrån Stanley Kubricks klassiker "A Clockwork Orange").
Heath Ledger avled den 22 januari 2008 av en oavsiktlig överdos receptbelagda sömnpiller.
Över till Tv-kategorierna innan de resterande tunga filmpriserna tas upp. Det var inte många av de nominerade tv-serierna eller tv-filmerna jag följt denna gång efter som jag för några år sedan drastiskt minskade min tv konsumtion men här är vinnarna iallalfall.
Bästa Tv-serie (drama) blev "Mad Men" en serie som är halvt om halvt okänd för mig. "30 Rock" som vann i Musikal/komedi kategorin har jag hört talas om men aldrig sett. För övrigt tog "30 Rock" hem både kvinnliga och manliga huvudroll i en tv-serie genom seriens skapare Tina Fey och Alec Baldwin.
De dramatiska rolltolkningarna kneps av Gabriel Byrne för den för mig okända serien "In Treatment" och den unga Oscar vinnaren från "Pianot" Anna Paquin för vampyr/relation/skräck drama serien "TrueBlood" som jag i dagarna faktiskt börjat att följa.
När de gällde Tv-filmer och miniserie priserna så tog det historiska dramat "John Adams" hem varenda statyett förutom bästa kvinnliga biroll som istället blev Laura Derns för hennes roll i "Recount". Tom Wilkinson, Laura Linney och Paul Giamatti vann för "John Adams" och själva miniserien vann "bästa film gjord för tv". Serien handlar om USA:s första 50 år av självständighet och verkar vara så bra att jag tän
ker ta mig en titt på de 7 delarna vid tillfälle.Ett kort instick där bästa animerade film vanns väntat utav WALL-E och bästa utländska film (med "Maria Larssons eviga ögonblick" som en av de tävlande) vanns av den animerade israeliska dokumentären "Vals Im Bashir".
Bästa film i musik/komedi klassen vanns utav Woody Allens hyllade "Vicky Christina Barcelona" framför en rad starka konkurrenter, bl.a. redan nämnda "In Bruges", "Happy-Go-Lucky", samt den underbara "Mamma Mia" och den störtsköna "Burn after Reading".
Galans kung blev Mickey Rourke som tog priset bästa manliga skådis för dramat "The Wrestler", en film jag rekomenderar skyhögt. Låt er inte avskräckas om att ämnet är Wrestling detta är så mycket mer och Rourke som ansågs borta ur branschen har fått en enorm comeback. På riktigt har han varit en skådis och boxare på dekis och här är han en wrestlare, att Nicolas Cage varit tilltänkt i rollen är skrattretande. Rourke ÄR The Wrestler.
Galans film då? Har jag glömt några priser? Bästa film (drama), bästa manus, bästa musik, bästa regi?
Filmen "Slumdog Millionere" som utsepelar sig i Bombays slumm är en berättelse om en ung outbildad man som får chansen i "Vem vill bli miljonär?" och svarar, till
allas stora förvåning rätt på fråga efter fråga. Vi får sedan i tillbaka blickar reda på varför han sitter där och hur han kan veta svaren.En sensation är filmen. En av de första indiska filmer jag sett och jag kunde inte valt en bättre. Regi av "Trainspottings" Danny Boyle och med en historia som griper tag och får en att sitta på nålar samtidigt som den är en vacker, härligt känslosam romantiskfilm. Vad jag förstår är den också typiskt indisk på ett vis och på ett vis inte. I vilket fall så vann denna upplevelse bästa film, manus, regi och musik och de överlyckliga medverkande till filmen rusade upp på scen under publikens jubel.
Efter denna fest så orkade jag inte med Guldbaggegalan dagen efter. Jag kröp ner i soffan med flickvännen och såg om den sevärda (men inte mer) "I am Legend".
Min personliga favorit "Låt den rätte komma in" vann bl.a. vann bästa regi, manus, foto och ljud medan den stora favoriten "Maria larssons eviga ögonblick" vann Film, manlig biroll, huvudroll, kvinnliga huvudroll och musik. Arn vann för andra gången biopubliken pris.
Vad jag inte nämnt om Golden Globe var också några av presentationerna. Seth Rogen som presenterade bästa manus (tror jag) berättade att han gärna velat dela ut pris på 80-talet istället eftersom han då istället för att bli full med Mickey Rourke denna afton då istället tagit kokain med Mickey Rourke. Sacha Baron Cohen upprörde publiken genom att skoja med Madonna och Guy Ritchies seperation vilket tydligen inte var så lyckat. Annat lite halvt kontroversiellt var
Ricky Gervais skämt om förintelsen i samband med Kate Winslets vinst för "The Reader" vilket han räddade genom att göra lite reklam för sin nya film "Ghost Town" och att med frustration berätta att han haft sex med 200 journalister under året men ändå inte fick någon nominering.Oscars galan hålls den 22:e februari och nomineringarna kommer den 22:e januari. Jag tror det kommer se likadant ut ungefär som på Golden Globes aftonen (förutom att den kommer vara segare). Kanske också Meryl Streep vinner en guldgubbe för "Doubt" och jag vet inte om "Slumdog Millionere" kommer gå hem på liknande sätt. Kanske också att Sean Penn kan oroa Mickey Rourke en del. Sedan återstår det att se ifall Heath Ledger vinner Oscar postumt och på det viset går till historien ännu mer än vad han redan har gjort.
Väl mött den 22:e januari.
"Critters" en fjantsaga
I ett par dagar har jag ägnat mig åt filmerna "Critters" som i all enkelhet handlar om ett gäng håriga mönster från yttre rymden som landar på jorden och deras speciallitet är följande: Skjuta bedövningspilar ifrån sin kropp, rulla och leva jävel. Deras främsta (och enda) intresse är dock att äta, helst kött. De ger sig på kossor, tjurar, hönor och katter genom de 3 filmer jag än så länge sett (det finns 4). Men det är människor som tydligen smakar bäst.
Alla dessa 3 Critters filmer har ett dussin saker gemensamt men jag kommer bara räkna upp 1 av dem...Alla filmerna är förbannat dåliga!
Det finns intentioner som leker med tanken på att detta skulle kunna vara en parodi och drift med andra rymdfilmer. Jag ser dock inte detta riktigt förutom att en av Critters monstren biter ihjäl en leksak som liknar E.T. Intentionerna förverkligas inte och alla karaktärer som skildras är lövtunna.
Trots detta tittar jag ändå igenom 1-3 (ja, jag kommer också att se 4:an snart) i hopp om att hitta något sevärt och visst hittas det alltid något...
I den första och andra filmen har Scott Grimes ifrån Cityakuten huvudrollen och så irriterande han är redan här, fast i Cityakuten är han dock irriterande bra!
Billy Zane dyker upp i del 1 och i del 3 (som numera marknadsför sig hårt på att det är dennes filmdebut) ser vi en 16 år ung Leonardo Di Caprio i en bärande roll.
Filmer kan vara hur usla som helst men det finns alltid något att antyda på eller skratta åt som gör även den sämsta lilla E-Film värd sina 80 minuter och det blir ju iallafall ett roligt samtalsämne efteråt. Precis så är Critters. I all sin uselhet och fjantighet så finns det ändå många saker i filmen värt att diskuttera som t.ex. "Varför fick den första någonsin grönt ljus??" Svaret är att New Line säkert såg sin chans att rida lite på Warner Brothers succé "Gremlins" eftersom det finns en del likheter mellan dem och Critters.
Resultatet har dock blivit lamt med Critters. Medan Gremlins inte bara är en skräckkomedi så är den också en gullig julfilm och den lilla varelsen Gizmo är nog den mest berömda, sötaste och häftigaste gosedjurshjälten någonsin. Dessutom kryllar det av fantastiska kult referenser och inte bara av äckelpäckelfigurer.
Med detta i ryggen, varför fick då uppföljarna till Critters grönt ljus? Jo!
Om en film med läskiga rymdvarelser varelser med 2 000 000 dollar i budghet drar in nästan 14 000 000 dollar i biointäkter så är det inget snack om saken: Det blir en uppföljare eller 2 (i detta fall 3).
Att sedan uppföljarna visar tendenser på att inte bli samma succé så försöks det ändå mjölka eller kanske sägs något i stil med "Vi väntar några år och sedan spelar vi in 2 st samtidigt och låter det bli en rejäl cliffhanger!"
I den stilen var nr 3 i ordningen iallafall. Ska se 4:an i dagarna och låta mig försöka överaskas då Angela Basset! finns i rollistan några år före den mycket bra Tina Turner filmen "What's love got to do with it?".
Stay safe
"That's it man, game over man! Game over!"
Från vilken film kommer detta citat? Eller är det ifrån ett dataspel?
Både ock faktiskt.
Mitt namn är Erik Littorin och jag bor i Gävle. Jag är dock ursprungligen ifrån en liten by i Västra Götaland som heter Herrljunga. Jag flyttade hit i somras och blev sambo med min flickvän Lotta och en liten Schitzu vid namn Sol-Britt. Nu läser jag på Gävle högskola och programmet "Film & Litteratur".
Jag har i många år haft ett nästan sjukligt intresse när det gäller film. Film som i Film, filmer, movies, all sorters film, bra film, dålig film, filmer från hela världen, überusla filmer, långa filmer, korta filmer...allt.
Detta av många anledningar varav de flesta jag har glömt bort...
Men vem gillar inte film?
Jag hade en tanke för ca 15 timmar sedan precis innan jag tänkte lägga mig: "Jag har ju ett blogg konto! Varför inte skriva om filmupplevelser på detta konto och samtidigt få med allt möjligt annat? Allt som kommer till mig..."
Detta är inget nytt, inte för mig och inte för er...just därför. Jag har ingen tanke på att sticka ut och gör jag det så är det inte avsiktligt.
Jag vet inte hur långvarig denna "bloggfas" kommer att bli men jag hoppas att jag kommer att kunna skriva av mig mycket om egentligen inget.
Såg om Alien 2 eller Alien"s" som den heter igårkväll. Detta är en film som alltid kommer att hålla i kvalité i hur många fler år som helst och den är redan 22 år gammal.
Det är ifrån den filmen jag hämtar titeln på blogginlägget. Ett citat hämtat ifrån en av filmens ultimata scener, huvudpersonernas räddningsskepp har kraschat och Bill Paxton utbrister dessa ord.
Men min första bekantskap med citatet hade jag då jag spelade det gamla PC spelet "UFO" i mitten av 90-talet. Varje gång man hade dödats av utomjordingarna så kom citatet och varje gång så stämde jag och polaren in i citatet.
Nåväl, imorgon skall jag nog skriva lite om "Critters" filmerna (antal 4) och vad jag tyckte om dessa. Nu bär det av till bowlingbanan och eftersom jag verkligen är dunderkass på bowling så kommer nog mitt favorit citat ifrån "Aliens" att yttras av mig mot slutet av kvällen...That's it man, game over man! Game over!.
Stay safe
Både ock faktiskt.
Mitt namn är Erik Littorin och jag bor i Gävle. Jag är dock ursprungligen ifrån en liten by i Västra Götaland som heter Herrljunga. Jag flyttade hit i somras och blev sambo med min flickvän Lotta och en liten Schitzu vid namn Sol-Britt. Nu läser jag på Gävle högskola och programmet "Film & Litteratur".
Jag har i många år haft ett nästan sjukligt intresse när det gäller film. Film som i Film, filmer, movies, all sorters film, bra film, dålig film, filmer från hela världen, überusla filmer, långa filmer, korta filmer...allt.
Detta av många anledningar varav de flesta jag har glömt bort...
Men vem gillar inte film?
Jag hade en tanke för ca 15 timmar sedan precis innan jag tänkte lägga mig: "Jag har ju ett blogg konto! Varför inte skriva om filmupplevelser på detta konto och samtidigt få med allt möjligt annat? Allt som kommer till mig..."
Detta är inget nytt, inte för mig och inte för er...just därför. Jag har ingen tanke på att sticka ut och gör jag det så är det inte avsiktligt.
Jag vet inte hur långvarig denna "bloggfas" kommer att bli men jag hoppas att jag kommer att kunna skriva av mig mycket om egentligen inget.
Såg om Alien 2 eller Alien"s" som den heter igårkväll. Detta är en film som alltid kommer att hålla i kvalité i hur många fler år som helst och den är redan 22 år gammal.
Det är ifrån den filmen jag hämtar titeln på blogginlägget. Ett citat hämtat ifrån en av filmens ultimata scener, huvudpersonernas räddningsskepp har kraschat och Bill Paxton utbrister dessa ord.
Men min första bekantskap med citatet hade jag då jag spelade det gamla PC spelet "UFO" i mitten av 90-talet. Varje gång man hade dödats av utomjordingarna så kom citatet och varje gång så stämde jag och polaren in i citatet.
Nåväl, imorgon skall jag nog skriva lite om "Critters" filmerna (antal 4) och vad jag tyckte om dessa. Nu bär det av till bowlingbanan och eftersom jag verkligen är dunderkass på bowling så kommer nog mitt favorit citat ifrån "Aliens" att yttras av mig mot slutet av kvällen...That's it man, game over man! Game over!.
Stay safe
